Regeringen och SD vill att riksdagen beslutar om del två av regeringens stora straffskärpning för brott före valet. Men Kriminalvården har inte tillräckligt med plats i fängelser förrän tidigast 2040, och inte ens justitieminister Gunnar Strömmer (M) kan svara på när skärpningen blir verklighet.
– Jag tycker ju att vi gör det här på ett väldigt ansvarsfullt sätt, säger Strömmer och hävdar att hela förslaget är realistiskt, rimligt, rättssäkert och genomförbart.
I den proposition som regeringen presenterade den 30 juni finns inget datum för när straffskärpningarna ska införas, till exempel avskaffandet av dagens så kallade mängdrabatt på fängelsetid för personer som misstänks för flera stölder eller liknande brott.
Nu ska straffvärdet för vart och ett av brotten läggas ovanpå varandra. Regeringen begär att riksdagen ska överlåta till en kommande regering att ta beslut om när det ska träda i kraft.
Senast 2030
– Vår inriktning är att det här ska träda i kraft under nästa mandatperiod, säger Strömmer.
Det skulle innebära senast 2030.
– Men det kommer att kräva hårt arbete, inte minst när det gäller att skapa förutsättningar för Kriminalvården att klara att lösa den uppgiften, säger han.
Regeringen skriver i propositionen att Kriminalvården bedömer att de inte har plats för alla nya, och längre sittande, dömda förrän tidigast 2040.
Rödgrönt nej
De fyra rödgröna partierna har gjort klart att de kommer att rösta nej till propositionen som helhet. Lagrådet och en rad myndigheter har kritiserat förslaget för att sakna tillräcklig analys och beredning. Det handlar om andra delen av den mest omfattande omgörningen av straffrätten på 60 år.
Omröstningen i riksdagen kommer att hänga på några få röster, alla riksdagsledamöter från regeringspartierna och SD, inklusive vildar, måste vara på plats om regeringen ska få igenom propositionen.
Saknar datum
De rödgröna vänder sig i första hand mot att regeringen inte föreslår något datum för när förslagen ska börja gälla samt att regeringen inte säger något om hur det hela ska betalas. De kallar regeringens förslag oseriöst – S kallar det för en bluff.
Fullt genomfört väntas det kosta uppemot 45 miljarder kronor per år.
– Det här är en stor investering i medborgarnas trygghet och i brottsoffers upprättelse, hävdar justitieministern.
På frågan om vad han tror sker med omgörningen vid ett maktskifte i valet i september säger han:
– Då tror jag att man kan se sig om i stjärnorna efter en förändring av mängdrabatten.
