Utrikes

Både Frankrike och Storbritannien hotas av skuldberg

Evgenia Filimianova
loadingStorbritanniens premiärminister Keir Starmer och Frankrikes president Emmanuel Macron under ett besök i Washington den 18 augusti. De två europeiska ledarna kämpar med växande statsskulder och politiskt motstånd. Foto: Win McNamee/Getty Images
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och Frankrikes president Emmanuel Macron under ett besök i Washington den 18 augusti. De två europeiska ledarna kämpar med växande statsskulder och politiskt motstånd. Foto: Win McNamee/Getty Images

Storbritannien och Frankrike, Europas näst respektive tredje största ekonomier, dras med stora statsskulder. Även om inget av länderna står inför omedelbar finanskris är de sårbara, enligt analytiker.

Storbritanniens statsskuld är den största sedan 60-talet, och Frankrikes är den största i eurozonen i absoluta tal. Med höga lånenivåer och räntefluktuationer blir återbetalningen av skulden dyrare.

De nationella budgetarna ska läggas fram i höst – i oktober i Frankrike och i november i Storbritannien – och båda förväntas testa regeringarnas förmåga att balansera konkurrerande finanspolitiska och politiska påtryckningar.

Skuldsättning och räntekostnad

Storbritanniens statsskuld uppgår till 96,1 procent av bruttonationalprodukten (BNP), den högsta sedan 1960-talet, medan Frankrikes skuld är 114 procent, en av de högsta i eurozonen.

Det har blivit dyrare för Storbritannien att betala räntor på skulden eftersom Bank of England har höjt räntorna sedan 2021 för att bekämpa inflationen, som nu ligger på 4 procent, vilket har drivit upp kostnaden för statens upplåning.

I Frankrike, där Europeiska centralbanken (ECB) fastställer räntorna, har upplåningen också blivit dyrare: ECB:s styrränta steg från noll 2022 till över 4 procent förra året, innan den sjönk till strax över 2 procent i juni.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Utrikes

Både Frankrike och Storbritannien hotas av skuldberg

Evgenia Filimianova
loadingStorbritanniens premiärminister Keir Starmer och Frankrikes president Emmanuel Macron under ett besök i Washington den 18 augusti. De två europeiska ledarna kämpar med växande statsskulder och politiskt motstånd. Foto: Win McNamee/Getty Images
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och Frankrikes president Emmanuel Macron under ett besök i Washington den 18 augusti. De två europeiska ledarna kämpar med växande statsskulder och politiskt motstånd. Foto: Win McNamee/Getty Images

Storbritannien och Frankrike, Europas näst respektive tredje största ekonomier, dras med stora statsskulder. Även om inget av länderna står inför omedelbar finanskris är de sårbara, enligt analytiker.

Storbritanniens statsskuld är den största sedan 60-talet, och Frankrikes är den största i eurozonen i absoluta tal. Med höga lånenivåer och räntefluktuationer blir återbetalningen av skulden dyrare.

De nationella budgetarna ska läggas fram i höst – i oktober i Frankrike och i november i Storbritannien – och båda förväntas testa regeringarnas förmåga att balansera konkurrerande finanspolitiska och politiska påtryckningar.

Skuldsättning och räntekostnad

Storbritanniens statsskuld uppgår till 96,1 procent av bruttonationalprodukten (BNP), den högsta sedan 1960-talet, medan Frankrikes skuld är 114 procent, en av de högsta i eurozonen.

Det har blivit dyrare för Storbritannien att betala räntor på skulden eftersom Bank of England har höjt räntorna sedan 2021 för att bekämpa inflationen, som nu ligger på 4 procent, vilket har drivit upp kostnaden för statens upplåning.

I Frankrike, där Europeiska centralbanken (ECB) fastställer räntorna, har upplåningen också blivit dyrare: ECB:s styrränta steg från noll 2022 till över 4 procent förra året, innan den sjönk till strax över 2 procent i juni.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025