Skratt är både kul och nyttigt
Skrattpedagog Lise Hansson kom på vad hon ville jobba med i samband med 40-årsdagen. "Jag satt på trappan och funderade på vad jag skulle göra resten av livet. Då kom jag fram till att jag är bra på att skratta och att jag ville jobba med det".


Ett skratt gör gott vid hälsan och humöret. Genom att lära dem skratta åt ingenting hjälper skrattpedagog Lise Hansson människor att ta lite mindre allvarligt på sig själva och bli mer kreativa.

– Se på små barn, de skrattar ofta utan att vi roar dem, och när två småbarn träffas springer de ofta runt och bara skrattar med varandra, säger Lise Hansson, från Skedala utanför Halmstad.

I föreläsningar och med praktiska övningar hjälper hon människor att ta fram skrattet och se mera positivt på livet.

– Skratt hjälper när man mår dåligt. Det är nyttigt att inte ta sig själv på så stort allvar, säger hon.

Lise Hansson föreläser bland annat för marknadsförare och högskolestudenter och visar gärna hur skrattet är en inspirationskälla och motor för kreativiteten.

– Vi tänker 50 000 tankar om dagen, de flesta är repriser.

Då gör skrattet nytta genom att sänka hjärntemperaturen en aning och underlätta kommunikationen mellan hjärnhalvorna. Blodcirkulationen ökar, blodtrycket sänks (efter att först ha gått upp litegrann en stund) och hjärtat får gymnastik. Hormonet endorfin, kroppens eget ”morfin” utsöndras också, vilket lindrar smärta och stimulerar viljan att äta, sova och dricka. Dessutom säger Lise att immunförsvaret stärks och att de inre organen får massage.

– Man kan ju skratta så man får ont i magen, påminner hon.

Metoden går ut på att skratta aktivt och medvetet för att bli glad, tvärtemot det vi är vana vid: att använda humor för att locka till skratt. Lise Hansson hänvisar till amerikanskan Annette Goodheart som länge jobbat som ”skrattcoach” och menar att vi har skrattet inneboende i kroppen.

Skrattpedagogiken kommer från skrattyogan som skapades av Madan Kataria i Mumbai, Indien. Efter att ha skrivit en artikel för en medicinsk tidskrift om skrattets hälsoeffekter fick han inspiration att utveckla olika skrattmetoder som avser att gagna hälsan. Dessa praktiseras nu i drygt 5 000 ”skrattklubbar” i mer än 50 länder, enligt Katarias hemsida och inte minst i hemlandet Indien.

Lise lärde sig skratta för hälsan under ett par kortare kurser, varav en för Madan Kataria i Danmark. Metoderna heter till exempel hälsningsskrattet, hundskrattet, hjärtliga skrattet, gubbskrattet, elefantskrattet, pingvinskrattet, lejonskrattet och tysta skrattet.

– Det är kul att se effekterna och att göra något helt crazy ibland.

Några få tycker att det känns obekvämt att skratta på det viset, främst yngre tjejer, säger Lise. Men de flesta går med henne i skrattövningarna och har ”tokkul”.

– Vi gör det ofta så krångligt när vi ska ha kul. Vi kan ju bara ställa oss och skratta.

Hon har hört äldre människor berätta att det skrattades mer på 1950-talet. Att det minskat tror Lise beror på att vi har alldeles för mycket att göra, vilket leder till ensamhet.

– Vi hinner inte träffas. Det är i mötet man skrattar – du skrattar ju inte ofta ensam, eller hur?

Människor som skrattar kommer i kontakt med sina känslor och det har hänt att folk som burit mycket inom sig brutit ihop när de börjat skratta.

– Ju mer skratt desto mer gråt. Man får större spännvidd, får lättare att titta inåt och får bättre överblick.

Skratterapin gör inte bara gott för hennes klienter.

– Jag behöver skrattövningarna själv. De ger så mycket och jag tycker om att se glada människor omkring mig.

 


Det är svårt att hänga läpp när man skrattar elefantskrattet. (Foton: Hans Bengtsson/Epoch Times)

Det är svårt att hänga läpp när man skrattar elefantskrattet. (Foton: Hans Bengtsson/Epoch Times)