Skimningsattack planerad i jul
(Foto:AFP/Aris Messinis)


En stor attack planeras mot de 120 000 kortterminalerna i butiker runtom i landet. Kundernas konton riskerar att tömmas av kortkaparna. Polisen och Svensk Handel varnar nu butiksägare för så kallad skimning.

Polisen och branschorganisationen Svensk Handel varnar nu butiksägare i hela landet för så kallad skimning och manar till uppmärksamhet.

– Vi vet att den här gruppen som nu är aktiv har varit här förut och lyckats placera ut preparerade kortläsare. På det sättet har de kunnat tömma konton på flera miljoner kronor, säger Svensk Handels säkerhetschef Dick Malmlund till TT.

Skimning innebär att kortterminaler förses med utrustning som kopierar kortinformation och pinkoder. För kunderna är det omöjligt att se om terminalen är manipulerad.

– Det är bara butiksägaren
som genom vaksamhet kan se till att inte utrustningen blivit utbytt eller manipulerad, säger Dick Malmlund.

Med några månaders mellanrum brukar det dyka upp larm kring kortkapare. I september varnade till exempel polisen i Uppsala för att en attack var förestående.

Skimningsattacker riktas inte bara mot butikernas kortterminaler. Flera fall av manipulerade bankautomater har också avslöjats tidigare. Att slå till mitt i julhandeln gör det extra lockande för de ligor som härjar.

– På bara några timmar kan man komma över 100-tals kortnummer och pinkoder, säger Dick Malmlund.

I somras avslöjades en attack
mot kortterminaler i Malmö. Butiker som haft inbrott kunde kort därefter konstatera att de fått sin utrustning utbytt mot preparerade apparater.

Det betyder enligt polisens utredare att det i det fallet funnits tekniker med kompetens att ge sig på läsarna och förse dem med nödvändig utrustning för att kopiera kortnummer och pinkoder.

Enligt Dick Malmlund är polisen de nu aktuella bedragarna på spåren. Det handlar om fler än fem personer som är inblandade, men polisen vill inte avslöja några detaljer.

Enligt uppgifter i tidningen Svensk Handel kostar kortkapningar omkring en halv miljard kronor om året bara i Sverige.

Det finns också sätt att skydda sig, men det förutsätter att banker och andra kortutgivare satsar på att byta ut kort med magnetremsor mot kort där all information lagras i ett chip i stället för på magnetremsor.

Finland är ett exempel på ett land där den här utvecklingen nått betydligt längre än i Sverige.

Fakta – Magnetremsan läses av

Vid så kallad skimning läser bedragarna av information från kontokort som har magnetremsor. Detta sker med hjälp av att elektroniska läsare placeras i exempelvis bankomater eller de kortterminaler som finns i kassorna i vanliga butiker.

Den avlästa informationen används sedan till att skapa nya, falska kort som bedragarna kan handla med eller ta ut pengar med. Informationen i de nya elektroniska chip som är tänkta att ersätta magnetremsan ska inte gå att läsa av på detta sätt.