Skandalen i Turkiet utvecklas till maktkamp
Den turkiske åklagaren Muammar Akkas lämnar domstolsbyggnaden i Istanbul den 26 december. Han sade att han i dag hade blivit hindrad att utvidga korruptionsutredningen som träffat regeringens hjärta. Han hävdade att press hade satts på rättsväsendet. "Alla mina kollegor och allmänheten bör vara medveten om att jag, som allmän åklagare, har hindrats från att starta en utredning," sade Muammar Akkas i ett uttalande. (Foto: Osman Arslan I Cihan news /AFP)


Korruptionsskandalens chockvågor fortsätter att sprida sig i Turkiet. Recep Tayyip Erdogans elvaåriga regering kämpar sig igenom sin värsta skandal och regeringskollegor har förlorat sitt rykte på grund av den senaste tidens påstådda mutskandal.

Skandalen har förvandlats till en maktkamp mellan Erdogan och det han kallar för ”mörka krafter”. Den har inte bara ökat de politiska och ekonomiska riskerna för landet utan också orsakat misstro mellan USA och Turkiet. Trots Erdogans initiativ att möblera om regeringen står dess överlevnad fortfarande på spel.

Skandalen började 17 december när polisen arresterade välkända personer, inklusive söner till tre ministrar, affärsmän och en bankir som stod nära regeringen. Arresteringarna kopplades till anbudsbedrägeri och påstådda mutor.

Erdogan sade offentligt 21 december att det som hade hänt hans regering kommer från krafter utomlands, vilka använder sig av allierade inom landet. Utvecklingen i Turkiet har tolkats som en upptrappning av maktkampen mellan Erdogan och Turkiets mest inflytelserika präst, Tehullah Gülen, som bor i USA.

Gülen äger friskolor i över 140 länder och driver olika medier, välgörenhetsorganisationer och han har även andra affärsintressen. Gülens anhängare kritiseras för att infiltrera rättsväsendet, polisen, militären och andra statliga organisationer i Turkiet.

När det regerande AK-partiet kom till makten 2002 var Gülen-anhängarna dess närmaste allierade. De båda slog sig ihop för att bekämpa militären och med tiden har de lyckats minska militärens tryck på staten.

Emellertid startade konflikten mellan AKP och Gülen för några år sedan på grund av utrikespolitiska oenigheter. Spänningen nådde sin topp nyligen med oenighet om stängningen av universitetsförberedande skolor och utbildningscentra, vilka är Gülensfärens viktigaste inkomstkällor. Dessa skolor har fostrat ett stort antal studenter som sedan har börjat arbeta för regeringen.

Även om det exakta antalet efterföljare inte är känt, säger Gülens anhängare sig ha ett starkt fäste inom statliga institutioner och därmed skulle de kunna utgöra en stark politisk kraft i Turkiet.


Plakaten hålls upp när folk deltar i en demonstration i Istanbuls Kadikoydistrikt mot korruption den 25 december. (Foto: Bulent Kilic/AFP)

Plakaten hålls upp när folk deltar i en demonstration i Istanbuls Kadikoydistrikt mot korruption den 25 december. (Foto: Bulent Kilic/AFP)

Journalist Rusen Cakir från Daily Vatan skrev i sin spalt att anställningar av gulenister i statens tjänst inte är ett nytt fenomen. Det har varit känt till större delen och har haft stöd av regeringen.

Efter arresteringarna kom svaret mycket snabbt från Erdogan, som stod upp för sina ministrar. Mer än 150 poliser inklusive Istanbuls polischef avlägsnades från sina tjänster. Även om Erdogan aldrig nämnde Gülen-anhängarna i sitt uttalande, nämnde han att han ska göra sig av med vad han kallade ”djävulen i staten”.

Gülen har via sin advokat släppt ett pressmeddelande där han förnekade någon som helst relation med tjänstemännen som driver undersökningen av korruption och mutor. Media rapporterade om att det hittats massvis av 100 dollarsedlar och att en kassaräkningsmaskin fanns hemma hos sonen till ministern Guler. 4,5 miljon dollar i kontanter hittades hemma hos den statliga banken Halkbanks vd.

Erdogan försökte avleda uppmärksamheten genom att hävda att det är en komplott mot hans regering och menar att det är samma ”mörka krafter” som iscensatte protesterna mot regeringen i Geziparken i juni somras. Han anklagade främmande grupper, finansinstitut, räntelobbyn och mediegrupper för att ha drivit tillbaka den turkiska ekonomin till juni 2013.

Trots Erdogans försök att återfå förtroendet ledde en växande offentlig reaktion till att tre ministrar avskedades och regeringen ombildades. Det mest chockerande uttalandet kom på onsdagen från miljö- och urbaniseringsminister Erdogan Bayraktar. Istället för att tala med statliga nyhetsbyrån Anadolu talade han med en privat lokal kanal NTV, och kritiserade där Erdogan för att han tvingades avgå, han sade:

”Jag bekräftar att jag avgår från både regeringen och som parlamentsledamot. Jag tycker att statsministern också bör avgå”.

Detta visar att partiet har delade meningar i frågan. Efter ett sex timmar långt möte med president Abdullah Gül, kom premiärminister Erdogan med radikala förändringar i regeringen. Tio ministrar bytes ut, med en förhoppning om att det ska minska den offentliga pressen på regeringen. Meddelandet kom före midnatt på onsdagen, juldagen.

Skandalen förväntas ha betydande inverkan på de ekonomiska och politiska utsikterna. Turkiets ekonomi är mycket beroende av kortsiktig likviditet för att finansiera underskottet i bytesbalansen och det kan blir svårt nästa år. Turkisk lira har hamnat på en rekordlåg nivå mot dollarn och Istanbuls börs har sjunkit med 12 procent sedan skandalen började.

Trots att Erdogans regering omvaldes 2011 med nästan femtio procents majoritet hotar skandalen regeringen. I somras gick turkarna ut på gatorna för att demonstrera mot regeringen för dess auktoritära styre. När polisen ingrep i Geziparken blev protesterna landsomfattande. Det är dock oklart hur mycket detta har skadat regeringen.

Vissa politiska analytiker räknar med att valrösterna går ner då befolkningen har bevisat att de har låg tröskel när det gäller korruption. Dessutom har utvecklingen visat på svagheter i hur statliga institutioner styrs, när konflikten bröt ut mellan AKP och Gülen-sfären. Skandalen kan påverka regeringens rykte och dess förtroende. Regeringen kan nödgas att gå till nyval.

Skandalen har orsakat spänningar i relationerna mellan USA och Turkiet. Den statliga banken Halkbank övervakades noggrant av USA och enligt rapporter var den statliga bankens vd involverad i att överföra guld till Iran för att köpa olja och gas. Den 21 december kritiserade Erdogan den amerikanska ambassadören Francis Ricciardone för hans kommentar om den senaste utvecklingen och varnade för att han kan bli utvisad.

Dani Rodrik, turkisk ekonom från Princeton University förutsade för två år sedan att det fanns en potentiell konflikt mellan Gülen och Erdogan. Han skrev på Twitter 2011: ”Med tanke på att Erdogan och Gülen har vunnit över den gemensamma fienden, den sekulära gamla vakten (militären), är en brytning mellan Erdogan och gulenisterna kanske oundviklig. Oavsett vilken sida som segrar kommer resultaten tyvärr inte att vara goda nyheter för den turkiska demokratin.”

Senaste nytt är att åklagaren inte får utvidga utredningen. Åklagaren Muammar Akkas hävdade att press hade satts på rättsväsendet. ”Alla mina kollegor och allmänheten bör vara medveten om att jag, som allmän åklagare, har hindrats från att starta en utredning,” sade Akkas i ett uttalande, enligt nyhetsbyrån AP.