Saboterade telemaster, intrång i vattentorn, gps-störningar och kabelbrott i Östersjön. Har hybridkriget mot Sverige trappats upp?

– Vi kan konstatera att vi har fått in betydligt fler incidenter, säger säkerhetspolischef Charlotte von Essen.

I det försämrade säkerhetsläget väcker en rad angrepp mot svensk infrastruktur som telemaster, järnvägen, vattenanläggningar och undervattenskablar frågor.

Är det främmande makt som ligger bakom?

– Det ligger i sakens natur att det är svårt att förstå. Skulle det ligga en statlig aktör bakom är det precis det man vill uppnå, en osäkerhet och otydlighet, säger Säpo-chef Charlotte von Essen.

– Vi ser att vi har fått in betydligt fler incidenter. Men skälen till det kan vara många och det behöver inte betyda att det ligger statliga aktörer bakom.

Förhastade slutsatser

Säkerhetshotande händelser ska anmälas till Säpo. Det kan både ske via den verksamhet som drabbats och via polisen.

Hur många fall det rör sig om vill Säpo inte säga.

– Men framför allt anmäls det till polisen, och vi arbetar ju nära polisen men också andra involverade myndigheter för att kunna göra de här bedömningarna, säger Charlotte von Essen.

Hon framhåller att det är viktigt att inte dra förhastade slutsatser om att andra staters underrättelsetjänster ligger bakom angreppen.

– Då skapar vi en bild av ett försämrat läge som kanske inte finns, och inte minst gynnar vi de krafter som vill oss illa.

Charlotte von Essen pekar till exempel på det sabotagemisstänkta fartyget Vezhen som skadade en kabel mellan Sverige och Lettland i slutet av januari.

– Där kunde åklagaren klart konstatera att det i det fallet var bedömningen att främmande makt inte låg bakom utan att det handlade om dåligt sjömanskap, dåligt väder och dålig utrustning.

Att koppla främmande makt till operationer i Sverige är samtidigt svårt och kan kräva stora resurser. Det rör sig om enstaka fall där Säpo offentligt gjort den typen av attribuering.

Bedriver propaganda

Must (militära underrättelse- och säkerhetstjänsten) pekar på ett Ryssland som tar större risker, med allt från mordbrand, skadegörelse och attacker mot folkvalda i andra europeiska länder.

– Det kan ske också hos oss, säger Must-chefen Thomas Nilsson.

Även han understryker att inte alla misstänkta aktiviteter bör kopplas till främmande makt.

– Det kan naturligtvis nyttjas i de sammanhang där man vill destabilisera oss. Man kanske inte gör allt men man bedriver en propaganda som säger att ”titta på den svenska polisen - de kan inte ens skydda er från kopparstölder".

– Då sår man splittring i samhället och skapar misstro mot det offentliga. Det har vi sett att Ryssland blivit bättre och bättre på, att fånga sådana tillfällen som dyker upp, säger Nilsson.