loading




Vitplister – en doldis bland de gröna bladen. Foto: Aron Lamm
Vitplister – en doldis bland de gröna bladen. Foto: Aron Lamm
Blogg

Samlarblogg: mer gröna blad!

Aron Lamm

Den sega våren har gjort att det än så länge fortfarande mest funnits små gröna blad att plocka, så jag tog en titt i och kring vår egen nyvakna trädgård efter några av de allra vanligaste: nässlor och maskrosblad.

Späda maskrosblad (de blir snabbt beska när de blir större) fanns det riktigt gott om! Det växte hela stånd med små blad som inte hade hunnit bli mer än ett par centimeter långa.

Maskrosblad känner väl förhoppningsvis alla igen... Foto: Aron Lamm

Lite pilligt att plocka utan att få med halva gräsmattan, men det gick. Jag plockade ganska snabbt ihop tillräckligt för att ersätta den rätt så dyra babyspenaten i den här salladen med quinoa, fetaost och grillade grönsaker, vilket funkade utmärkt.

Finsallad med maskrosblad! Foto: Aron Lamm

Nässlor var det sämre med. Återigen kanske de flesta skulle vara glada om de slapp nässlor i trädgården, men jag hade ju sett fram emot att använda det i matlagningen. Jag tog en rejäl lov runt området, men något med förhållandena här verkar inte riktigt gillas av nässlorna. Det är stenigt (rullstensås), mycket mossa, mycket barrskog och lingon- och blåbärsris. Rent allmänt är området jag bor i inte så bra vad gäller späda gröna blad, har jag upptäckt.

Synnerligen späda nässlor. Foto: Aron Lamm

Det blev en klen liten skörd med nässlor, som jag ”fuskförvällde” genom att bara skölja dem i riktigt hett vatten. Då försvann stinget i dem, och jag kunde hacka till dem lite. Härlig nässel-lukt, dock!

Nässlor, fuskförvällda och hackade. Foto: Aron Lamm

Det var så lite att jag bara hade det i linssoppan, typ som en krydda. Jag brukar annars ha bladpersilja.

Nässlor i linssoppan. Foto: Aron Lamm

Jag skulle ju så klart kunna röra mig lite längre för att hitta mer av de här vanliga gröna bladen, men lite av min tanke är ju att ta vara på det som finns nära, inom enkelt räckhåll.

Då har vägen till min arbetsplats visat sig vara betydligt bättre för gröna blad! Gräsmattor, lite kant mellan skog och parkmiljö, nära vatten. Det var där jag plockade löktrav, som växer i massor, och det är även frikostigt med kirskål. Här hittade jag snabbt en växt som är förvillande lik nässlan, nämligen vitplister. En snabb googling gav vid handen att både rödplister (som ser liknande ut fast med lila blommor) och vitplister är bra grönsaker. Somliga föredrar dem till och med framför nässlor.

Vitplister. Foto: Aron Lamm

Det rekommenderas att man ska plocka vitplister innan den blommar. De här hade börjat blomma så smått, men var fortfarande små, så jag tog rätt på de späda toppskotten och en del späda blad, bara för att testa hur det smakade.

Vitplister efter fövällning. Foto: Aron Lamm

Jag förvällde – det gav ifrån sig en förvånande aromatisk ”matig” lukt, nästan som en färdig måltid. Smaken visade sig dock vara väldigt neutral. Jag testade att ha det i en omelett, och det blev väldigt gott. Milt och spenatliknande, men med den där lite matiga aromen.

Vitplister-omelett! Foto: Aron Lamm

Hittills har jag inte plockat några mängder att tala om av de gröna bladen, utan bara ”samplat” dem lite och testat vad man kan göra av dem. Det roliga är dock att jag både lärt mig känna igen dem och hittat några lättillgängliga ställen som de växer på, så om jag skulle få för mig att verkligen hamstra nästa vår så vet jag var jag ska titta.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading




Vitplister – en doldis bland de gröna bladen. Foto: Aron Lamm
Vitplister – en doldis bland de gröna bladen. Foto: Aron Lamm
Blogg

Samlarblogg: mer gröna blad!

Aron Lamm

Den sega våren har gjort att det än så länge fortfarande mest funnits små gröna blad att plocka, så jag tog en titt i och kring vår egen nyvakna trädgård efter några av de allra vanligaste: nässlor och maskrosblad.

Späda maskrosblad (de blir snabbt beska när de blir större) fanns det riktigt gott om! Det växte hela stånd med små blad som inte hade hunnit bli mer än ett par centimeter långa.

Maskrosblad känner väl förhoppningsvis alla igen... Foto: Aron Lamm

Lite pilligt att plocka utan att få med halva gräsmattan, men det gick. Jag plockade ganska snabbt ihop tillräckligt för att ersätta den rätt så dyra babyspenaten i den här salladen med quinoa, fetaost och grillade grönsaker, vilket funkade utmärkt.

Finsallad med maskrosblad! Foto: Aron Lamm

Nässlor var det sämre med. Återigen kanske de flesta skulle vara glada om de slapp nässlor i trädgården, men jag hade ju sett fram emot att använda det i matlagningen. Jag tog en rejäl lov runt området, men något med förhållandena här verkar inte riktigt gillas av nässlorna. Det är stenigt (rullstensås), mycket mossa, mycket barrskog och lingon- och blåbärsris. Rent allmänt är området jag bor i inte så bra vad gäller späda gröna blad, har jag upptäckt.

Synnerligen späda nässlor. Foto: Aron Lamm

Det blev en klen liten skörd med nässlor, som jag ”fuskförvällde” genom att bara skölja dem i riktigt hett vatten. Då försvann stinget i dem, och jag kunde hacka till dem lite. Härlig nässel-lukt, dock!

Nässlor, fuskförvällda och hackade. Foto: Aron Lamm

Det var så lite att jag bara hade det i linssoppan, typ som en krydda. Jag brukar annars ha bladpersilja.

Nässlor i linssoppan. Foto: Aron Lamm

Jag skulle ju så klart kunna röra mig lite längre för att hitta mer av de här vanliga gröna bladen, men lite av min tanke är ju att ta vara på det som finns nära, inom enkelt räckhåll.

Då har vägen till min arbetsplats visat sig vara betydligt bättre för gröna blad! Gräsmattor, lite kant mellan skog och parkmiljö, nära vatten. Det var där jag plockade löktrav, som växer i massor, och det är även frikostigt med kirskål. Här hittade jag snabbt en växt som är förvillande lik nässlan, nämligen vitplister. En snabb googling gav vid handen att både rödplister (som ser liknande ut fast med lila blommor) och vitplister är bra grönsaker. Somliga föredrar dem till och med framför nässlor.

Vitplister. Foto: Aron Lamm

Det rekommenderas att man ska plocka vitplister innan den blommar. De här hade börjat blomma så smått, men var fortfarande små, så jag tog rätt på de späda toppskotten och en del späda blad, bara för att testa hur det smakade.

Vitplister efter fövällning. Foto: Aron Lamm

Jag förvällde – det gav ifrån sig en förvånande aromatisk ”matig” lukt, nästan som en färdig måltid. Smaken visade sig dock vara väldigt neutral. Jag testade att ha det i en omelett, och det blev väldigt gott. Milt och spenatliknande, men med den där lite matiga aromen.

Vitplister-omelett! Foto: Aron Lamm

Hittills har jag inte plockat några mängder att tala om av de gröna bladen, utan bara ”samplat” dem lite och testat vad man kan göra av dem. Det roliga är dock att jag både lärt mig känna igen dem och hittat några lättillgängliga ställen som de växer på, så om jag skulle få för mig att verkligen hamstra nästa vår så vet jag var jag ska titta.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024