Inrikes

Samhället ger sig på brottsvinsterna

Tora Nylander
loadingGuldsmycken och värdesaker vägs och beslagtas allt oftare i jakten på kriminellas vinster. Foto: Dan Kitwood/Getty Images
Guldsmycken och värdesaker vägs och beslagtas allt oftare i jakten på kriminellas vinster. Foto: Dan Kitwood/Getty Images

Tidöregeringens strategi mot organiserad brottslighet satte finansiell begränsning i centrum. När rättsväsendet nu växlar upp i jakten på gängens tillgångar efterlyser forskare svar om metodens faktiska effekter.

Under de senaste decennierna har svensk brottsbekämpning genomgått en av sina mest fundamentala strategiska förskjutningar. Den traditionella mätstickan för framgång – beslagtagna vapen, travar med narkotika och antalet utdömda fängelseår – har fått sällskap av en betydligt mer finansiell fråga: Hur mycket pengar lyckades vi ta?

Svaret finns i principen om tillgångsinriktad brottsbekämpning. Begreppet, som etablerades brett av Brottsförebyggande rådet (Brå) genom den uppmärksammade antologin ”Gå på pengarna” (2014:10), avser statliga insatser som riktar in sig på kriminellas tidigare, aktuella och framtida tillgångar. Den bakomliggande logiken är lika enkel som kompromisslös: om den primära drivkraften bakom både ekonomisk och gängrelaterad brottslighet är pengar, måste bekämpningen konsekvent fokusera på samma sak. Genom att eliminera möjligheten att berika sig och visa upp sin status slår man direkt mot motorn i den kriminella verksamheten. Att kapa det finansiella syret anses av många myndighetsföreträdare vara det enskilt mest effektiva sättet att montera ner strukturer som annars överlever enskilda fängelsestraff.

Verktyg mot kriminellt kapital

Självständigt förverkande: Staten kan beslagta och förverka pengar, bilar eller värdesaker om det är sannolikt att de kommer från brottslig verksamhet – utan krav på fällande dom eller brottsmisstanke.

Utvidgat förverkande: Gör det möjligt att ta tillgångar från en dömd person utan att åklagaren i detalj behöver bevisa kopplingen till just det brott personen fälls för.

Kvarstad: Domstolen låser kriminellas tillgångar så att de inte hinner gömma pengar eller föra ut kapital ur landet före dom.

Beslag: Polisen tar tillfälligt hand om egendom för att använda den som bevis eller säkra den inför ett framtida förverkande.

Betalningssäkring: Skatteverket låser bankkonton och tillgångar om det finns risk att någon försöker smita från stora skatteskulder.

Företagsbot: En straffavgift mot bolag som används för att begå brott.

Skadestånd: Pengar som tvingas fram för att ersätta brottsoffrets skador.

Myndighetssamverkan: Polis, Skatteverket och Kronofogden slår ihop sina krafter för att snabbt frysa gängens kassaflöden.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Tora Nylander
Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

Inrikes

Samhället ger sig på brottsvinsterna

Tora Nylander
loadingGuldsmycken och värdesaker vägs och beslagtas allt oftare i jakten på kriminellas vinster. Foto: Dan Kitwood/Getty Images
Guldsmycken och värdesaker vägs och beslagtas allt oftare i jakten på kriminellas vinster. Foto: Dan Kitwood/Getty Images

Tidöregeringens strategi mot organiserad brottslighet satte finansiell begränsning i centrum. När rättsväsendet nu växlar upp i jakten på gängens tillgångar efterlyser forskare svar om metodens faktiska effekter.

Under de senaste decennierna har svensk brottsbekämpning genomgått en av sina mest fundamentala strategiska förskjutningar. Den traditionella mätstickan för framgång – beslagtagna vapen, travar med narkotika och antalet utdömda fängelseår – har fått sällskap av en betydligt mer finansiell fråga: Hur mycket pengar lyckades vi ta?

Svaret finns i principen om tillgångsinriktad brottsbekämpning. Begreppet, som etablerades brett av Brottsförebyggande rådet (Brå) genom den uppmärksammade antologin ”Gå på pengarna” (2014:10), avser statliga insatser som riktar in sig på kriminellas tidigare, aktuella och framtida tillgångar. Den bakomliggande logiken är lika enkel som kompromisslös: om den primära drivkraften bakom både ekonomisk och gängrelaterad brottslighet är pengar, måste bekämpningen konsekvent fokusera på samma sak. Genom att eliminera möjligheten att berika sig och visa upp sin status slår man direkt mot motorn i den kriminella verksamheten. Att kapa det finansiella syret anses av många myndighetsföreträdare vara det enskilt mest effektiva sättet att montera ner strukturer som annars överlever enskilda fängelsestraff.

Verktyg mot kriminellt kapital

Självständigt förverkande: Staten kan beslagta och förverka pengar, bilar eller värdesaker om det är sannolikt att de kommer från brottslig verksamhet – utan krav på fällande dom eller brottsmisstanke.

Utvidgat förverkande: Gör det möjligt att ta tillgångar från en dömd person utan att åklagaren i detalj behöver bevisa kopplingen till just det brott personen fälls för.

Kvarstad: Domstolen låser kriminellas tillgångar så att de inte hinner gömma pengar eller föra ut kapital ur landet före dom.

Beslag: Polisen tar tillfälligt hand om egendom för att använda den som bevis eller säkra den inför ett framtida förverkande.

Betalningssäkring: Skatteverket låser bankkonton och tillgångar om det finns risk att någon försöker smita från stora skatteskulder.

Företagsbot: En straffavgift mot bolag som används för att begå brott.

Skadestånd: Pengar som tvingas fram för att ersätta brottsoffrets skador.

Myndighetssamverkan: Polis, Skatteverket och Kronofogden slår ihop sina krafter för att snabbt frysa gängens kassaflöden.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Tora Nylander
Feedback

Epoch Times Podcasts

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026