SAGT I KINA: När partiandan slocknar
En fejkad kulturrevolutionsplansch där rödgardister attackerar fastighetsentreprenören Ren Zhiqiang. Bilden är en satirisk kommentar till att Ren fått löpa gatlopp i statliga kinesiska medier efter alltför många kritiska kommentarer mot partiet. (Botanwang)


Vad rör sig i vanliga kinesers huvuden? Under rubriken ”Sagt i Kina” samlar vi upp kommentarer och skämt om aktuella händelser från kinesiska internetsidor, ibland med en liten förklaring där så behövs.

Under veckan som gick fick den före detta kinesiske fastighetentreprenören Ren Zhiqiang ta emot en veritabel lavin av kritik i statliga medier efter att ha fällt en bitsk kommentar för mycket om kommunistpartiet.  Samtidigt reflekterade internetanvändare över Kinas ekonomi, hur man talar som en tjänsteman, och den verkliga betydelsen av Kinas ”harmoniska samhälle”.

Veckans utskällning

Förre fastighetsmogulen Ren Zhiqiang, känd för sin vågade kritik av kommunistregimen, straffades offentligt nyligen. Kinas internetkontrollmyndighet stängde ner Rens mikrobloggkonton på Sina Weibo för att de ”innehöll illegal information”. Det här kom strax efter att Ren hade kritiserat statliga medier för att tjäna kommunistpartiet och inte folket.

Statliga medier mullrade på i bästa kulturrevolutionsstil i sina fördömanden av Ren, som eftersom han stängts av från nätet inte kan försvara sig längre. En artikel sammanfattade stämningen med sin rubrik: ”Ren Zhiqiang är en skam för partiets 80 miljoner medlemmar”. En annan artikelförfattare i den statliga pressen skrev: ”Hans partianda har slocknat, och hans mänskliga sida löper amok.”

Den kända kinesiska ekonomen He Qinglian kommenterade på twitter: ”Kommentaren om ’partiandan har slocknat, den mänskliga sidan löper amok’ är klassisk. Det talar om för alla att man måste döda sin ’mänskliga sida’ för att utveckla sin ’partianda’. Omvänt, om man vill återvinna sin mänsklighet måste man döda sin ’partianda’. Jag önskar att alla medlemmar av Kinesiska kommunistpartiet återerövrar sina mänskliga sidor och utplånar sin partianda.”

En post på Weibo som fick stor spridning listar namn på korrupta partiledare, och ställer frågan: ”Gu Junshan [korrupt före detta militärledare] kallades inte för en skam. Bo Xilai [korrupt före detta politbyråmedlem] kallades inte för en skam. Ling Wancheng [tidigare mäktig affärsman med nära kopplingar till partiet] kallades inte för en skam. Zhou Yongkang [före detta medlem av politbyråns ständiga utskott] kallades inte för en skam. Men någon som bara säger något som ni inte gillar är en skam för 80 miljoner partimedlemmar? Ni är överkänsliga på ett ganska sjukt sätt.”

Veckans skämt

Det ”harmoniska” samhället

När jag var utomlands tyckte jag att samhället verkade väldigt ”disharmoniskt” att döma av tv-nyheterna. Men när jag stängde av tv:n och gick ut tyckte jag att det var väldigt ”harmoniskt”!

När jag kom tillbaka till Kina och gick utanför dörren tyckte jag att det var väldigt ”disharmoniskt”. Men när jag gick in och slog på tv:n blev det sannerligen ”harmoniskt” igen!
– Renren Blog

Förklaring: Att ”bygga ett harmoniskt samhälle” är en slogan som förre kommunistledaren Hu Jintao hade som motto för sin ledarfilosofi. Kineserna driver dock ofta med det genom att säga att ”det harmoniska samhället bara finns på tv-nyheterna”, eftersom partiet kontrollerar medierna och för fram en förskönad bild av vad som händer i samhället.

”Vad är det för mening med att babbla på så där? Säg bara ’partiet gör precis vad det vill’, och så är det bra med det!”

Att lära sig partispråket

Nyligen meddelade de kinesiska myndigheterna att man skulle börja riva ner stängslen runt så kallade ”gated communities” i Peking och andra städer. De stora områdena – som är eftertraktade eftersom bara de som bor där kan komma in, och därför anses säkrare att bo i – sades hindra trafiken. Cheng Xinwen, ordförande för högsta domstolens första civiltribunal i Kina fick nyligen frågan: ”Vilka juridiska procedurer har använts för att få reda på allmänhetens uppfattning innan den här politiken klubbades?” Enligt kinesiska medier svarade han så här:

”Såvitt jag förstår handlar din fråga om stiftande av en lag. Det här är inte det ämne vi diskuterar i dag, men jag vill ändå svara. Vi vet att det är partiet som leder folket i stiftandet av lagar för att konstruera det juridiska systemet för socialism med kinesiska särdrag; det är partiet som leder folket i att följa lagen; det är också partiet som leder rättssystemet i att verkställa lagen. Därför finns det specifika procedurer när partiet och nationen stiftar lagar. I dessa ingår att man ber om förslag från diverse samhällsklasser och relaterade statliga organ, såsom folkdomstolar… [etc]”

En kinesisk internetanvändare ”översatte” den här utläggningen så här: ”Vad är det för mening med att babbla på så där? Säg bara ’partiet gör precis vad det vill’, och så är det bra med det!”

Det bästa från Weibo

@Ai Qing Li Shen: ”Demokrati måste vara väldigt, väldigt komplicerat, för det är det enda från västerlandet som Kina inte lyckats tjuvkopiera.”
– Weibo

@c338ki_selina: ”Enligt ett inslag på CCTV kostar presidentvalet i USA sex miljarder dollar. Vad de inte talade om är detta: 6 miljarder dollar är 20 dollar per amerikansk medborgare. Det är fem dollar per år, eftersom valet hålls vart fjärde år. Så varje amerikan spenderar fem dollar per presidentval.

Som en kontrast spenderar kinesiska partitjänstemän två biljoner yuan [310 miljarder dollar] på de ’tre offentliga utgifterna’ [utlandsresor, mottagningar och tjänstebilar]. Det är 1 538 yuan [235 dollar] för var och en av Kinas 1,3 miljarder medborgare. Så varje kines måste hosta upp 235 dollar var som partitjänstemännen ska slösa bort på mat, dryck och resor!”
– Twitter

SAGT I KINA: En munk i ordförande Maos anda