Rysslands inflytande i Europa utmanar ett splittrat EU
Rysslands president Vladimir Putin samtalar med EU:s ordförande Jose Barroso på Mafra Palace den 26 oktober, inför EU/Ryssland-toppmötet. Putin varnade på nytt Europa om förhastade åtgärder mot Iran, samt Kosovos strävan för självständighet. (Foto: AFP/Francisco Leong)


De senaste åren har Ryssland inte bara ökat sitt inflytande i Europa utan också utmanat EU:s demokratiska principer om frihet, mänsklig värdighet och rättssäkerhet. Detta visar en ny granskning av relationerna mellan EU och Ryssland.

Undersökningarna har gjorts av Europaexperterna Mark Leonard och Nicu Popescu på ECFR (en organisation för opinionsbildning med syfte att främja EU:s utrikespolitik), i samarbete med forskare i 27 medlemsländer.

Bland annat riktas kritik mot unionens brist på ett gemensamt handlingssätt och ländernas separata avtal med Ryssland.


Stor mäktig granne

Under 1990-talet var Ryssland en svag och skuldtyngd nation. På den tiden var det inga problem för EU att hålla en gemensam linje som gick ut på att demokratisera Ryssland och skapa ett ömsesidigt beroende som skulle leda till fred och stabilitet i Europa.

Men situationen är annorlunda nu. Stigande gas- och oljepriser har omvandlat Ryssland till en stor och mäktig granne. Med oljeinkomsterna kan landet minska sina utlandsskulder och utöva inflytande i Europa.

Ryska ledare arbetar idag på att skapa en situation där EU blir beroende av Ryssland och inte tvärtom, särskilt gällande energiförsörjningen. Enskilda medlemsländer samverkar medvetet eller omedvetet om konsekvenserna med ryssarna, genom att ingå bilaterala avtal för att tillvarata egna politiska och ekonomiska intressen vilket underminerar EU:s kärnprinciper.

Trojanska hästar

Grekland och Cypern beskrivs i rapporten som ryska trojanska hästar som på grund ekonomiska och traditionella förbindelser är villiga att inom EU strida för ryska intressen. Grekland importerar vapen och 75 procent av sin gas från Ryssland samt är involverat i Rysslands gas- och oljeledningsprojekt, medan Cypern är det viktigaste centrat för ryska oljeborrningsföretag till havs. Dessa två länder försvarar Rysslands intressen och sätter sig emot EU:s engagemang i Östeuropa.

Frankrike har under Chiracs ledarskap skapat särskilda relationer med Ryssland för att motverka USA:s dominans i världspolitiken. Sarkozy vill återbygga relationen med USA och har kommenderat försiktighet om Rysslands ”brutalt utnyttjande av oljeresurser”, enligt rapporten som konstaterar att de två länderna egentligen inte har något större handelsutbyte.


Komplicerade relationer

Tyskland med sitt nationella östtyska arv har komplicerade relationer med Ryssland. Landet har varit Rysslands viktigaste handelspartner sedan första världskriget. Även finns omfattande ekonomiska förbindelser mellan länderna. De ska tillsammans bygga den omtalade oljeledningen under Baltiska havet. Tidigare förbundskansler Gerhard Schröder sitter i projektstyrelsen.

Italien är Rysslands tredje största handelspartner efter Tyskland och Kina och är den andra största importören av rysk gas. Den tidigare premiärministern Silvo Berlusconi har en varm relation till Vladimir Putin och har försvarat kriget i Tjetjenien.

En rad andra länder såsom Österrike, Belgien, Bulgarien, Finland, Portugal, Slovakien och Slovenien prioriterar sina ekonomiska intressen framför EU:s kärnprinciper.

De länder som är mindre rädda för att kritisera Ryssland är Tjeckien, Danmark, Estland, Irland, Holland, Rumänien, Storbritannien och Sverige. Litauen och Polen är mest tydliga i sin kritik av den stora grannen.


Förfaller som rättstat

Trots sin återfunna makt förfaller Ryssland som rättstat. Kontrollen av media och förföljelsen av regimkritiker hårdnar. Rättsäkerheten är så bristfällig att Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna blir den viktigaste rättskiparen för rättigheter i Ryssland.

Respekten för affärsetik och lagar förkastas. Den ryska statligt ägda oljejätten Gazprom tvingade 2006 Bulgarien att omförhandla ett kontrakt på gasleveranser, som inte löper ut förrän 2010. Ukraina och Moldavien fick också uppleva samma hot. Inte heller Tyskland slipper undan. Detta är bara några exempel på bristen på lagligt skydd, vilket har skrämt bort utländska investeringar.


Gemensamt handlingssätt

För närvarande är det orealistiskt att Ryssland kommer att ändra sin inrikespolitik mot större frihet och demokrati. Men EU:s demokratiska principer är hotade. Medlemsländerna bör enas om en gemensam handlingsväg.

En målsättning på mellanlång sikt är att uppmuntra Ryssland att respektera ”rule of law”, rättsäkerhet för medborgarna mot övergrepp, samt att bli en pålitlig medspelare inom EU förslår ECFR. Hela det ryska samhället ska också uppmuntras att kräva demokrati.

Europaexperterna Mark Leonard och Nicu Popescu på ECFR – en organisation för opinionsbildning med syfte att främja EU – är författarna av rapporten ”A Power Audit of EU-Russia Relations”. Den kan laddas ned från .