Riksrevisionen levererar cirka 30 så kallade effektivitetsgranskningar varje år till riksdagen. Syftet med dem är att granska effektiviteten i statsförvaltningen och ge rekommendationer om förbättringar av påvisade brister. Regeringen yttrar sig varpå regeringen beslutar om eventuell åtgärd.
Riksrevisionens effektivitetsgranskningar är den enskilt viktigaste kunskapskällan för riksdagsledamöterna när det gäller att få en bild av hur den valda regeringen – och dess förvaltningsmyndigheter – sköter sina uppdrag och använder de pengar som budgeterats till respektive förvaltningsområde. De delar av regeringens arbete som granskas av Riksrevisionen handlar om hur regeringen styr myndigheterna genom anslag, regleringsbrev, förordningar och myndighetsdialog. Utgångspunkten för Riksrevisionen är att bedöma om regeringens styrning är ändamålsenlig och effektiv utifrån de uppsatta målen, och om myndigheterna utför sina uppdrag på ett effektivt sätt.
När Riksrevisionen, som är en fristående myndighet direkt underställd riksdagen, har lämnat sina granskningsrapporter till riksdagen skickas de vidare till regeringen för yttrande. Slutligen behandlas varje granskningsrapport tillsammans med regeringens yttrande i riksdagen. Resultatet kan bli allt från en uppmaning till regeringen att agera i något avseende till att rapporten endast ’läggs till handlingarna’.











