Epoch Times förklarar

Riksrevisionens granskningar – en förtroendefråga

Olle Felten
loadingRiksrevisionens effektivitetsgranskningar är en viktig källa till kunskap om hur den svenska statsförvaltningen kan förbättras. Foto: Olle Felten
Riksrevisionens effektivitetsgranskningar är en viktig källa till kunskap om hur den svenska statsförvaltningen kan förbättras. Foto: Olle Felten

Riksrevisionen levererar cirka 30 så kallade effektivitetsgranskningar varje år till riksdagen. Syftet med dem är att granska effektiviteten i statsförvaltningen och ge rekommendationer om förbättringar av påvisade brister. Regeringen yttrar sig varpå regeringen beslutar om eventuell åtgärd.

Riksrevisionens effektivitetsgranskningar är den enskilt viktigaste kunskapskällan för riksdagsledamöterna när det gäller att få en bild av hur den valda regeringen – och dess förvaltningsmyndigheter – sköter sina uppdrag och använder de pengar som budgeterats till respektive förvaltningsområde. De delar av regeringens arbete som granskas av Riksrevisionen handlar om hur regeringen styr myndigheterna genom anslag, regleringsbrev, förordningar och myndighetsdialog. Utgångspunkten för Riksrevisionen är att bedöma om regeringens styrning är ändamålsenlig och effektiv utifrån de uppsatta målen, och om myndigheterna utför sina uppdrag på ett effektivt sätt.

När Riksrevisionen, som är en fristående myndighet direkt underställd riksdagen, har lämnat sina granskningsrapporter till riksdagen skickas de vidare till regeringen för yttrande. Slutligen behandlas varje granskningsrapport tillsammans med regeringens yttrande i riksdagen. Resultatet kan bli allt från en uppmaning till regeringen att agera i något avseende till att rapporten endast ’läggs till handlingarna’.

Åtgärder efter Riksrevisionens effektivitetsgranskningar

Tabellen visar alla rekommendationer lämnade till regeringen eller en annan granskad verksamhet, där uppföljningen visat att åtgärder har vidtagits. Tabellen visar att den bedömda påverkan varit relativt stabil uppföljningsåren 2024 och 2025. Ungefär 6 av 10 rekommendationer leder till åtgärder i samverkan med flera andra faktorer, medan 2 av 10 rekommendationer har en stark påverkan på utfallet. Drygt var tionde rekommendation har inte lett till att åtgärder vidtagits.

Källa: Riksrevisionen

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

Epoch Times förklarar

Riksrevisionens granskningar – en förtroendefråga

Olle Felten
loadingRiksrevisionens effektivitetsgranskningar är en viktig källa till kunskap om hur den svenska statsförvaltningen kan förbättras. Foto: Olle Felten
Riksrevisionens effektivitetsgranskningar är en viktig källa till kunskap om hur den svenska statsförvaltningen kan förbättras. Foto: Olle Felten

Riksrevisionen levererar cirka 30 så kallade effektivitetsgranskningar varje år till riksdagen. Syftet med dem är att granska effektiviteten i statsförvaltningen och ge rekommendationer om förbättringar av påvisade brister. Regeringen yttrar sig varpå regeringen beslutar om eventuell åtgärd.

Riksrevisionens effektivitetsgranskningar är den enskilt viktigaste kunskapskällan för riksdagsledamöterna när det gäller att få en bild av hur den valda regeringen – och dess förvaltningsmyndigheter – sköter sina uppdrag och använder de pengar som budgeterats till respektive förvaltningsområde. De delar av regeringens arbete som granskas av Riksrevisionen handlar om hur regeringen styr myndigheterna genom anslag, regleringsbrev, förordningar och myndighetsdialog. Utgångspunkten för Riksrevisionen är att bedöma om regeringens styrning är ändamålsenlig och effektiv utifrån de uppsatta målen, och om myndigheterna utför sina uppdrag på ett effektivt sätt.

När Riksrevisionen, som är en fristående myndighet direkt underställd riksdagen, har lämnat sina granskningsrapporter till riksdagen skickas de vidare till regeringen för yttrande. Slutligen behandlas varje granskningsrapport tillsammans med regeringens yttrande i riksdagen. Resultatet kan bli allt från en uppmaning till regeringen att agera i något avseende till att rapporten endast ’läggs till handlingarna’.

Åtgärder efter Riksrevisionens effektivitetsgranskningar

Tabellen visar alla rekommendationer lämnade till regeringen eller en annan granskad verksamhet, där uppföljningen visat att åtgärder har vidtagits. Tabellen visar att den bedömda påverkan varit relativt stabil uppföljningsåren 2024 och 2025. Ungefär 6 av 10 rekommendationer leder till åtgärder i samverkan med flera andra faktorer, medan 2 av 10 rekommendationer har en stark påverkan på utfallet. Drygt var tionde rekommendation har inte lett till att åtgärder vidtagits.

Källa: Riksrevisionen

Feedback

Epoch Times Podcasts

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026