Restriktioner på tändstickor och tändare i Kinas anti-terroristkampanj
Kineser i Liaoningprovinsen kommer att behöva registrera sig med sina riktiga namn från juni och framåt, om de vill köpa material som kan användas för sprängning, däribland tändstickor, cigarettändare, gastankar, fyrverkerier och bensin. (Skärmdump från secretchina.com)


Liaoningprovinsen i nordöstra Kina lanserade 1 juni en årslång kampanj, ”särskilda åtgärder mot terrorism”, med skärpt kontroll av försäljning och inköp av ingredienser som används i sprängämnen. Restriktionerna gäller även nödvändiga ting i vardagen såsom tändstickor och tändare.

Säkerhetstjänstemän i Liaoning meddelade att polisen kommer att strängt kontrollera inköp av tändstickor, vätskor, tändare, gas, fyrverkerier och andra explosiva produkter, samt att alla som köper sådana varor måste registrera sig med sitt riktiga namn.

Efter en störtskur av klagomål över behovet av att registrera sitt namn för att köpa tändstickor eller cigarettändare, verkade polisen backa. De sade att identitetshandlingar inte skulle krävas för dessa varor, men att ”begränsningar” kommer att införas.

Många kineser som skriver på internet var missnöjda med dessa utsikter: ”Det kommer inte att dröja länge förrän du kommer att bli misstänkt för att vara ’terrorist’ så fort du tänder en cigarett. [Myndigheterna är] väldigt nervösa”, skrev internetanvändaren @ Beidaijin, på Sina Weibo.

Liknande regler har införts på andra håll i Kina, till exempel krav på att använda id-handlingar när man köper bensin eller köksknivar. Begränsningar av försäljning av köksknivar infördes under 2010 under världsutställningen i Shanghai och vid andra större evenemang.

Den senaste antiterroristkampanjen utlöstes av en kombinerad fordons- och bombattack i Urumqi, huvudstad i den uiguriska autonoma regionen Xinjiang i nordvästra Kina den 22 maj. I attacken dödades 39 och över 90 civila skadades, och bombdådet klassificerades av myndigheterna som en terroristattack.

Partitoppen startade därefter en landsomfattande antiterroristkampanj. Bland annat har hundratals påstådda terrormisstänkta arresterats. Över 200 personer greps i Xinjiang den 23 maj och 1100 misstänkta greps i Sichuanprovinsen i sydvästra Kina den 23 och 24 maj enligt officiella rapporter.

Under antiterroristkampanjen har myndigheterna i Peking placerat ut 100 000 ”informatörer” och 850 000 ”säkerhetsvolontärer” för att patrullera i staden och övervaka stadsdelar, med början den 30 maj, enligt den statliga Beijing Youth Daily.

Deras uppdrag är att omedelbart rapportera alla misstänkta individer eller ”händelser som kan skapa social oro” till polisen. Den lokala Peking-regeringen kallar kampanjen ett ”socialt anti-korruptions- och stabilitetsupprätthållande underrättelsesystem”. Alla ledtrådar eller information av värde berättigar till kontant belöning alltifrån 2 yuan till över 40 000 yuan (ungefär lika mycket i kronor), beroende på dess värde.

Med perspektiv och ständig misstänksamhet har kineser påpekat att rörelsen har en anstrykning av de massmobiliseringskampanjer som piskades upp av Mao Zedong under den stora kulturrevolutionen. Under de åren på 1960- och 1970-talet var civila tvungna att avslöja och kritisera personer som hyste politiskt icke korrekt tänkande eller beteende – en vag och ständigt skiftande standard som ledde till många oskyldiga dödsfall och justitiemord.

”Centralregeringen är den som främst gagnas av dessa kampanjer”, säger Chen Pokong, politisk analytiker från New York, och syftar på en tidigare kampanj av samma slag i en intervju med Radio Free Asia år 2013.

”De knuffar motsättningarna, kamperna och konflikterna [som är resultatet av deras politik] tillbaka till folket. Det möjliggör också för den ligistartade polisen på lägsta nivå att medvetet kränka folkets rättigheter för att visa det Röda imperiet styrka.”

Översatt från engelska.