Raoul Wallenberg - en man som gjorde skillnad
Raoul Wallenbergs svenska passfoto. (Foto: med tillstånd av USHMM fotoarkiv)


Utställningen ”Raoul Wallenberg: En person kan göra skillnad” har under våren turnerat i Europa.

Utställningens dokument och bilder berättar en anmärkningsvärd historia om en ung svensk arkitekt och diplomat som räddade 100 000 ungerska judar från en säker död under nazisterna 1944-1945.

För många representerar Raoul Wallenbergs heroiska handlingar under andra världskriget ett starkt budskap av osjälviskhet, medkänsla och hängivenhet till rättvisa.

Den 19 mars 1944 invaderades Ungern av Hitlertyskland och den judiska befolkningen i många av landets städer belägrades. Våren 1944 hade vartannat stort judiskt samfund i Europa minskat och Adolf Eichmann hade anlänt till Ungern fast besluten att slutföra Hitlers ”slutliga lösning” innan kriget tog slut. Rapporter avslöjade att Eichman skickade runt 10 000 judar till gaskamrarna varje dag.

Med de sovjetiska trupperna i antåg, intensifierade nazisterna sina attacker på Budapests judiska befolkning. Under de senaste dagarna av ockupationen, samlades tyska trupper och ungerska nazister i ett getto för att förbereda en massaker. När Wallenberg fick höra talas om planen konfronterade han den nazistiska befälhavaren och fick honom att förstå att om han beordrade attacken på gettot skulle han hängas för brott mot mänskligheten efter kriget. Den uppskrämde nazisten som kände att Hitler höll på att bli besegrad, avslog angreppet. 70 000 judiska liv hade räddats.

Liksom Oskar Schindler visade Wallenbergs handlingar den viktiga roll som en civil person kan spela i att rädda liv under ett krig. Wallenberg hade utrymt tåg som var på väg mot dödslägren, delat ut pass, mat och medicin, hade ansikte mot ansikte möten och konfrontationer med tyska ledare.

I strid med reglerna om diplomatisk immunitet arresterades Raoul Wallenberg i januari 1945 av sovjetiska styrkor och fördes till Moskva. Han har inte setts till sedan dess.

Tystnaden kring hans arrest och försvinnande fortsatte i tolv år. Wallenbergs nära släktingar gav emellertid aldrig upp hoppet om att finna honom och från den stund han försvann har de orubbligt arbetat med fallet. I sitt tal vid ett seminarium för lärare i samband med utställningen i Moskva den 6 september 2007, sade Wallenbergs brorsdotter, Louise von Dardel: ”Det är mycket viktigt att fortsätta tala om Förintelsen, annars kommer folk inte veta hur de ska värdesätta livet och hur man ska agera för att det inte ska hända igen.”


Raoul Wallenbergs brorsdotter Louise von Dardel, talade den 6 september 2007 på ett seminarium i Andrej Sacharovs museum i Moskva. (Foto: Julia Tsigoon/The Epoch Times)

Raoul Wallenbergs brorsdotter Louise von Dardel, talade den 6 september 2007 på ett seminarium i Andrej Sacharovs museum i Moskva. (Foto: Julia Tsigoon/The Epoch Times)

Det var först 1957, under det politiska töväder som följde på Stalins död, som Sovjet bröt sin officiella tystnad kring Wallenbergs öde. De medgav att han hade överlevt kriget och hävdade att Wallenberg – en då frisk 32-årig man – hade dött i fängelse av en hjärtattack två år senare.

Bland dem som räddades av Raoul Wallenberg i Ungern fanns den amerikanske kongressledamoten Tom Lantos och hans fru Annette, som båda var 16 år vid den tiden.

År 1981, i ett agerande på en lagstiftning initierat av representant Tom Lantos, godkände president Ronald Reagan en speciell kongresshandling som gjorde Wallenberg till amerikansk hedersmedborgare, en utmärkelse som tidigare endast givits till en annan person, Sir Winston Churchill. ”Wallenberg visade att en individ – motiverad av ett genuint och personligt intresse för mänskliga rättigheter – kan möta ondska och triumf; att en person kan göra skillnad och att det finns genuina hjältar som lyser upp vår tid”, skrev Tom Lantos till sekreteraren för Förintelseprojektet.

Kongressledamotens hustru Annette skrev i sin artikel för Moment Magazine: ”Under hela den där mörka mardrömmen var det ingen annan som så direkt konfronterade nazisternas grymhet. Ingen annan var djärv nog att följa dödens marscher, att hoppa framför gevär riktade mot judar, att dra folk från deportationståg. Raoul Wallenberg inte bara räddade 100 000 liv; han räddade vår tro på mänskligheten.” 1985 talade den amerikanska ambassadören i FN, Jeane Kirkpatrick, om 40-årsdagen för Raoul Wallenbergs arrest: ”Vad Raoul Wallenberg representerar i Budapest var ingenting annat än den civiliserade världens samvete.”

Raoul Wallenbergs oöverträffade heroism, mod, och självuppoffring för att skydda och rädda dem som förföljs, representerar integriteten i den sanna mänskliga själen och står emot förtryck vid en tid då majoriteten förblir tyst.

Översatt från: http://en.epochtimes.com/news/8-2-17/66065.html