Kriminalpolitiken spelar sedan länge en stor roll i amerikansk politik. Att Donald Trump nyligen tog det dramatiska steget att ta över polisen i Washington DC för att stärka lag och ordning väcker därför naturligt debatt. Många av hans företrädare har dock gjort liknande saker, skriver USA-experten Anders W. Edwardsson.

Den 11 augusti meddelade Donald Trump att han placerat Washington DC:s polis under federal kontroll i 30 dagar, motiverat av stadens skyhöga brottslighet. Beslutet innebar även utplacering av cirka 800 soldater från Nationalgardet och 500 federala agenter från olika myndigheter. Trump har också signalerat en önskan om att förlänga kontrollen bortom 30 dagar, vilket dock skulle kräva kongressens godkännande. Beslutet har mött starkt motstånd från demokratiska politiker och lokala ledare, inklusive DC:s borgmästare, som kallade åtgärden ett övergrepp på stadens självstyrelse. Som president har Trump dock laglig rätt att agera och detta är inte första gången en president använder federal auktoritet för att upprätthålla lag och ordning.

Att Trumps beslut var möjligt grundar sig i att den amerikanska staten bokstavligen äger Washington DC. Området skänktes 1791 till den federala regeringen av delstaterna Virginia och Maryland för att man skulle kunna bygga en ny huvudstad på ”neutral” mark, vilket ger Vita huset en unik auktoritet över området som ett federalt distrikt. Staden fick sedan långtgående självstyre 1973, men presidenten äger fortfarande rätt att deklarera katastrofläge och temporärt ta över polisen för att upprätthålla ordning utan lokalt godkännande. Det senare skiljer DC från övriga USA, där delstatsguvernörerna vanligtvis kontrollerar polisen.