Ett område tillkommer och ett försvinner i polisens lägesbild över så kallade utsatta områden i Sverige. Det finns nu 65 utsatta områden i landet varav 19 bedöms vara särskilt utsatta.
– Vi ser en svagt positiv utveckling, säger Charlotta Höglund vid Noa.
Området Andersberg i Halmstads kommun bedöms inte längre vara ett utsatt område. Området klassades som utsatt 2023, men har haft låga problemnivåer under längre tid, och den kriminella aktiviteten är inte lika påtaglig, bedömer polisen.
Samtidigt klassas nu Granängsringen i Tyresö kommun som utsatt på grund av att den kriminella strukturen i området har bestått över tid.
Charlotta Höglund, underrättelsechef på polisens Nationella operativa avdelning, Noa. Foto: Pontus Lundahl/TT
Fler områden klassas nu som utsatta än vid den förra lägesbilden 2023. Då bedömdes 59 områden som utsatta områden, varav 17 särskilt utsatta. Men ökningen beror på en förändrad områdesindelning där sju områden har delats upp i flera mindre för att få högre precision, enligt polisen.
”Upplevd trygghet”
Charlotta Höglund, chef för underrättelseenheten vid Noa, beskriver utvecklingen som stabil. Även vid förra lägesbilden 2023 var situationen bestående, vilket man då såg som oroväckande.
Nu pekar Höglund dock på en svagt positiv trend.
Kartan visar de städer i Sverige där polisens utsatta områden finns. Foto: Anders Humlebo/TT
– Den öppna narkotikahandeln har försvunnit från gator och torg, så det skapar en upplevd trygghet för de boende. Det är färre angrepp på polis och polisfordon och färre ordningsstörningar. Sammantaget har det också blivit lättare för andra, som fältassistenter och ordningsvakter att kunna verka i de här områdena, säger hon.
Utsatta områden är fortsatt starkt kopplade till grovt våld. Av alla skjutningar under 2022–2024 kopplas runt 60 procent till utsatta områden – antingen för att de har inträffat där, eller för att en kriminell aktör kopplad till området är misstänkt eller brottsoffer.
”Jobba uthålligt”
I sin lägesbild understryker polisen också att kriminaliteten har blivit mindre lokal och mer gränsöverskridande. Anstiftare till våldsbrott finns ofta utomlands och utförarna är ofta mycket unga personer som rekryteras digitalt från andra delar av landet.
Höglund nämner samverkan mellan polisen och kommuner och andra samhällsaktörer som den absolut viktigaste faktorn för att vända utvecklingen. Även nya verktyg som preventiva vistelseförbud. Men hon understryker att förändring tar tid.
– Det här handlar om långa processer. För att vända en sådan här utveckling så behöver man jobba uthålligt och långsiktigt och med ett antal insatser över tid.
