Läckor från politiken följer ett mönster snarare än slumpen. En studie från Göteborgs universitet visar att avslöjanden blir fler när partierna spikar vallistor och när ett parti tappar stöd i opinionen. Forskaren Andreas Bågenholm ser en intern maktlogik bakom tajmingen.
En genomgång av hundratals artiklar visar att läckor tenderar att sammanfalla med nomineringsstrider och fallande opinionssiffror – och väcker frågor om vem som egentligen styr offentligheten: politiker eller journalister.
Avslöjanden om missförhållanden i svenska partier dyker sällan upp av en slump. En ny studie från Göteborgs universitet pekar i stället på återkommande mönster: läckor till medierna ökar tydligt när vallistor ska sättas och när ett parti är på väg ned i opinionen. Forskarna har gått igenom 349 tidningsartiklar om 175 fall under perioden 2010–2024 och sorterat materialet efter typ av problem – från interna konflikter till misstänkt maktmissbruk.













