Partikelacceleratorn i Cern snart redo för start - men vet experterna vad de gör?
European Organisation for Nuclear Research (CERN) forskare i Schweiz, Genève: bevakar sina datorer på Large Hadron Collider (LHC) kontrollcenter i närheten av Genève. (Foto: AFP / Fabrice Coffrini)


Snart planeras den omdiskuterade partikelacceleratorn att återstartas efter skadan som uppstod i september förra året. Vetenskapsmännen hoppas få återskapa ett Big Bang för att lösa gåtan om universums uppkomst men kritiska röster varnar för oanade följder. 

I Schweiz, beläget utanför Genève, grundades Cern, (European Organisation for Nuclear Research) 1954. Det har blivit ett av världens största center för vetenskaplig forskning inom högenergifysik. Det omdiskuterade projektet i Cern är den partikelacceleratorn som sex tusen forskare från 20 olika länder har skapat, som tagit 14 år att bygga och kostat över 40 miljarder kronor. Forskarna hoppas på att med hjälp av den gigantiska maskinen kunna återskapa ett Big Bang i miniatyr för att kunna lösa gåtan om universums uppkomst.

Nu görs de sista förberedelserna innan acceleratorn, som skadades av ett läckage i september förra året, åter ska tas i bruk. Innan hade forskarna hunnit provköra partikelacceleratorn en kort tid men sedan skadan uppstod har den varit avstängd för reparationer.

I ett pressmeddelande från Cern bekräftar man nu att den 53: e och sista quadrupole magneten har sänkts ner i Cerns ”Large Hadron Collider” (LHC) tunnel den 30 april. Detta markerar slutet på det reparationsarbete som pågått sedan incidenten som skedde i september förra året och som fick LHC att sluta fungera. 

I underjorden har magneterna kopplats samman och ett nytt system installerats för att undvika att liknande incidenter uppstår igen. LHC planeras att starta i höst och ska drivas kontinuerligt tills LHC har samlat in tillräckliga data för att ge sina första resultat.

I ett pressmeddelande säger Steve Myers, direktör för projektets avdelning ”Accelerators and Technology”: 
– Det här är en viktig milstolpe i reparationsprocessen. Vi närmar oss där vi var innan incidenten och det gör det möjligt för oss att koncentrera våra ansträngningar på att installera system som garanterar att en liknande olycka inte händer igen.

Förenklat fungerar det så att när partikelacceleratorn startas skickas mikroskopiska protoner iväg med extremt hög fart för att kollidera med andra protoner och förvandla energi till materia – på samma sätt som man tror att universum skapades. Protonerna accelereras i en cirkelrund tunnel som är 27 kilometer lång. 

Forskarna hoppas att LHC skall kunna förklara den så kallade mörka materian som anses utgöra en stor del av universum.  En annan fråga forskarna hoppas får svar på är i fall den gåtfulla partikeln som kallas för Higgs partikel (Higgs boson)verkligen existerar. Man tror att den mystiska partikeln kan förklara massans ursprung i universum.

Att det här är starka krafter som man aldrig tidigare har släppt lös på liknande sätt har oroat flera vetenskapsmän. 

Enligt den svenska tidskriften Ny Teknik har en amerikan vid namn Walter Wagner från Hawaii lämnat in en stämningsansökan mot Cern, han hävdar att svarta minihål kan skapas och på sikt kunna orsaka ännu större förödelse som kan hota hela jorden.

Enligt Ny Teknik är Wagner inte ensam. En grupp forskare under ledning av en tysk biologiprofessor och matematiker vid namn Otto Rössler vid universitetet i tyska Tübingen, har anmält Cern och de länder som finansierar organisationen till Domstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. Även de hävdar risken för att svarta hål kan utplåna världen, och de kräver att acceleratorn stoppas i väntan på en fullständig och opartisk säkerhetsutredning.

Cern ska ha tillbakavisat kritiken som löjlig och hänvisar till en säkerhetsrapport från 1990-talet, skriver Ny Teknik. Enligt forskarna som står bakom projektet är svarta hål som skulle kunna hota jorden inget som kan skapas när protoner kolliderar med stor kraft  i acceleratorn i Cern.

– Visst kommer man att låta partiklar kollidera med oerhörd kraft i acceleratorn, men vissa partiklar i den kosmiska strålningen är tusentals gånger så ­energirika som de man hoppas kunna skapa i LHC. Det blir inga svarta hål av det. Hade det uppstått skulle de – även om de smitit iväg från jordens närhet – ändå och obevekligen fått konsekvenser på annat håll. Men inget sådant har observerats, säger supersträngforskaren och författaren Ulf Danielsson till Ny Teknik.