Oviss framtid efter asylavslag
Nijat Turghun vet fortfarande inte vad som hänt hans bror som försvann spårlöst efter att han hjälpt Nijat att fly till en annan stad i Kina. (Foto: Epoch Times/Veronica Örfelth)


För svenska migrationsverket är han bara ett ärendenummer. För uigurerna är han deras älskade hemspråksundervisare, men för den kinesiska regeringen är han ett hatobjekt och en bråkmakare.

Efter att 25-årige Nijat Turghun fått avslag på sin asylansökan i november i år vet han inte hur länge han kan stanna kvar i Sverige. Efter tre års trygghet i Sverige kan han när som helst av de svenska myndigheterna sättas på ett plan för hemfärd till en osäker framtid i Kina. Med all sannolikhet väntar inga goda nyheter när han väl anländer dit. I Kina torteras frihetskämpar och människorättsaktivister systematiskt av regimen, utan tydliga eller rimliga skäl.

Den 17 september 2004 anlände Nijat Turghun till Sverige efter att ha flytt från Kina. Nijat är uigur, vilket är ett av minoritetsfolken i dagens Kina. I Kina var Nijat Turghun en framstående student med högsta betyg. År 2000 kom han in på universitetet i Xingjiang*.

När skolan 2002 stoppade hemspråksundervisningen för minoritetsgrupper protesterade han mot förbudet. Han var ordförande i studentföreningen på skolan. Olika förslag lämnades in till studentorganisationerna för att återinföra språkundervisningen. 2004 var frågan på tapeten igen.

-Vi i styrelsen skrev brev till skolans kommunistiska partiledare. Vi bad dem att återinföra den uiguriska språkundervisningen. Vi bad om större religionsfrihet och om att skolan skulle ta bort tvånget mot att studenterna måste lämna blod inför sin examen, vilket var obligatoriskt för alla, berättar Nijat för Epoch Times.

– På brevet fanns min namnteckning eftersom jag ville få möjlighet att träffa skolledaren. Efter en månad blev jag avstängd från skolan. Hela skolan skakades av nyheten, berättar Nijat .

Efter tre års vistelse i Sverige, har han fått avslag på sin asylansökan. Som en älskad hemspråkslärare fruktar hans elever att det värsta kan hända när han återvänder till Kina.

-Om han avvisas till Kina riskerar han att avrättas eller få livstids fängelse, sade Abdul, en av eleverna.

Efter avstängningen från skolan deltog Nijat i en frihetskämpande organisation som kallades ”Östra Turkistans ungdomsorganisation”.

Jag var väldigt aktiv i organisationen. En dag blev en ledare i vår organisation häktad av den kinesiska polisen, de letade efter mig också. Jag tänkte gömma mig tillfälligt någonstans och min storebror skjutsade mig till staden Gulja. Efter tre dagar fick jag veta att min bror blivit arresterad av polisen. Jag tordes inte stanna kvar i landet och blev tvungen att fly. På grund av Shanghai-avtalet kunde jag inte heller röra mig fritt i Kazakstan. Så jag flydde vidare till en europeisk hamn med hopp om att rädda mig. Jag kom till Sverige och sökte asyl, säger Nijat.

Den 5 november 2007 fattade migrationsverket beslutet om avslag på Nijats asylsökan.

*Xingjiang hette Urumqi innan den kinesiska ockupationen. Urumqi hör till Östra Turkistan och det var där Nijat Turghun föddes 1982.


Uigurer i Sverige under en manifestation i Stockholm i somras,  Abdul, (fjärde från vänster) håller flaggan. Han oroar sig för vad som händer Nijat om han skickas tillbaka till Kina. (Foto: Epoch Times/Veronica Örfelth)

Uigurer i Sverige under en manifestation i Stockholm i somras, Abdul, (fjärde från vänster) håller flaggan. Han oroar sig för vad som händer Nijat om han skickas tillbaka till Kina. (Foto: Epoch Times/Veronica Örfelth)


Ung Uigur demonstrerar för Östra Turkistans frihet som Kinas regim ockuperade 1949. I handen håller han en kartbild över länder omkring Kina som också övertagits med tvång av Kinas kommunistregim. (Foto: Epoch Times/Veronica Örfelth)

Ung Uigur demonstrerar för Östra Turkistans frihet som Kinas regim ockuperade 1949. I handen håller han en kartbild över länder omkring Kina som också övertagits med tvång av Kinas kommunistregim. (Foto: Epoch Times/Veronica Örfelth)