Öppen källkod för framtiden
Skärmbild med logotypen för webbläsaren Firefox i London den 31 juli 2009 då antalet nedladdningar med mjukvaran inom ett dygn skulle uppgå till en miljard. (Foto: Leon Neal/AFP/Getty Images)


Mjukvaror med öppen källkod kallas vanligen ”gratis” mjukvaror. Detta betyder dock inte ”utan kostnad” utan snarare ”yttrandefrihet”. Öppen källkod innebär en speciell licens som tillåter användarna att forma och förändra mjukvaran efter behov.

Öppen källkod ger användarna frihet att använda, kopiera, distribuera, studera, förändra och förbättra programmet genom fyra grundläggande friheter; att använda programmet för vilket syfte som helst, att studera hur programmet fungerar och efter behov förändra det genom access till källkoden, att vidaredistribuera kopior till andras nytta, och slutligen friheten att förbättra programmet och släppa modifierade versioner till allmänheten.

Modellen för öppen källkod skapar en utveckling där samhället driver processen och där många frågor kan lösas på lokal nivå. Detta innebär en snabb och ofta helt kundanpassad lösning efter de behov som identifierats.

I boken ”Katedralen och basaren” skriver Eric Steven Raymond om historien för mjukvaruutveckling. Han beskriver hur den mest betydelsefulla mjukvaran – operativsystem och riktigt stora verktyg – behövde byggas som katedraler, noggrant tillverkade av tekniska trollkarlar eller små gäng med figurer som arbetade i full avskildhet.

Omvänt förklarar Raymond att öppen källkod – eller operativsystemet Linux för att vara mer precis – är mycket mer likt en basar, där många olika idéer, metoder och tillvägagångssätt för mjukvaruutveckling som genom ett trollslag växer ihop till ett sammanhängande och stabilt operativsystem med tusentals amatörutvecklare arbetande på sin fritid och utspridda över hela världen.

På senare år har tillvägagångssättet med öppen källkod vid mjukvaruutveckling dragit till sig uppmärksamhet från etablerade katedralbyggare. Många kommersiella utvecklare med mjukvaror med ”stängd kod” har lagt märke till kraften i dessa samhällsutvecklade produkter.

Många företag testar nu sina program i tidiga versioner antingen genom lojala kunder eller via allmänheten för att rapportera in buggar eller göra korrigeringar. Resultatet är bättre produkter med mindre pengar spenderade på marknadsföring.

Många kommersiella mjukvaruprodukter har nu komponenter med öppen källkod. Vissa erbjuder en helt fri version och en kommersiell version.

Till exempel erbjuder Sun Microsystems både ”Open Office” – en serie program som är fria på marknaden – och den kommersiella motsvarigheten StarOffice.

Open Office har öppen källkod vilket gör det möjligt för vem som helst att göra förändringar i koden och modifiera den, medan StarOffice inte har licens med öppen källkod och således inte kan modifieras.

Mjukvaror med öppen källkod gör det möjligt för vem som helst att delta i utvecklingen på vilken nivå de än önskar. Skönheten i den här modellen ligger i dess enkelhet. Så snart mjukvaran släpps fri kan de som utvecklat, korrigerat, testat, dokumenterat och paketerat mjukvaran starta en ny relation med programmet som dess mest kritiska användare.

Eftersom dessa personer alltid letar efter sätt att förbättra programmet skapar det en mycket kompetent och kundfokuserad förbättringsprocess. Saken blir inte sämre av att processen helt leds av konsumenterna.

Trots att antalet projekt med öppen källkod växer med enorm hastighet har man gjort försök att spåra mängden runt om i världen. I artikeln ” The Total Growth of Open Source” har Amit Deshpande och Dirk Riehle på SAP Labs LLC gjort en kvantitativ analys av mer än 5000 projekt med öppen källkod. De har undersökt både storleken, definierat som antalet rader, liksom den exponentiella tillväxten i antalet projekt som pågår. Deras arbete visar att öppen källkod sprider sig till nya områden och applikationer med exponentiell hastighet.

Öppen källkod är mer än bara en mjukvarumodell; det är en filosofi av öppenhet och tydliga värderingar som formar världen på en mängd vis.

Öppen källkod har blivit ett ovärderligt redskap för att försvara och skydda mänskliga rättigheter. Till exempel är Drupal, ett ledningssystem som skapar sammanslutningar på nätet, eller WordPress, en plattform för bloggar, modeller med öppen källkod som ligger i spetsen av utvecklingen och har skapat värdefulla forum för kommunikation för människor som lever under förtryckande regimer.

Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/26138/