Omskärelse i Senegal på egen begäran
Lise-Lotte Dellenborg från Göteborgs universitet talade i ett öppet forum om synen på omskärelse i olika kulturer. (Foto: Epoch Times)


Lise-Lotte Dellenborg är socialantropolog och forskade i Senegal, Västafrika, under ett och ett halvt års tid. Hon har en mer grundad och objektiv bild av fenomenet kvinnlig könsstympning än vad vi vanligtvis möts av i väst.

Hon inledde sin forskning 1994 men har alltid varit intresserad av genusrelationer, kvinnoförtryck, sexuellt förtryck och detta gjorde att hon så småningom kom in på ämnet kvinnlig könsstympning. Hon insåg på plats att den könsstympning man utförde i Senegal, inte hade så mycket med sexuellt förtryck att göra, och att det skedde på kvinnornas egna initiativ.

– Man började med detta först för 70 år sedan, så det är en ganska ny praktik. Man har inte kommit att koppla det till sexuell kontroll, utan man kopplar det till att lära sig att utstå smärta och att vara ren i bönen. Kvinnor här har möjlighet att ta sig en älskare och man är inte så jätteupphängd kring det här med kyskhet och oskuld, så som det är i många arabiska länder. De har ett annat sätt att se på det där, säger Dellenborg.

– Det betyder dock inte att de är helt frigjorda, det finns en sexuell kontroll men inte via klitoridektomi* utan det är annat. Det var omvälvande att inse det, säger Dellenborg.

En av Lise-Lotte Dellenborgs största drivkrafter just nu är att prata med, informera och försöka vidareutbilda skolpersonal och barnmorskor genom att undervisa mycket om ämnet och kring människorättsfrågor. Detta för att skapa en förståelse för vad det är som driver människor, samt att starta debatt kring det som människor själva är intresserade av och på det viset bidra till en social förändring.

Lise-Lotte Dellenborg är bekymrad över hur flickor, som genomgått omskärelse och bor i Sverige, blir bemötta. Hon tror att våra fördomar och vanföreställningar kan vara minst lika skadliga för barnet, vilket kan bli ett dubbelt trauma för sådana flickor.

– Det finns många unga flickor
som har gått igenom en omskärelse. Vad gör det med deras självbild att ständigt bemötas av andras bild att ”jag är könsstympad, jag är förstörd”?

– Jag upplever att det finns en väldigt stark moralisk panik och väldigt starka fördomar som bygger på vanföreställningar om vad människor som omskär sina barn är för något, vad de gör och att det är tortyr, könsstympning och barnmisshandel. Vi når ingenstans genom att ha den bilden.

– Man kan dubbelt traumatisera kvinnor genom att skapa en bild av dem att de är frigida (som är ett gammal uttryck). Jag har en gammal kollega Maria Malmström, som gjorde sin forskning i Kairo, där hon visar att de unga kvinnorna där idag upplever sig vara förstörda. Det beror på diskursen och kampanjerna kring det här med könsstympning, det är det som skapat det. Deras mödrar kände sig inte förstörda.

Vad som enligt Lise-Lotte Dellenborg är det mest tragiska är att de inte verkar ta ett steg ifrån omskärelse utan istället vänder det hela till en slags medikalisering av det.

– Det är inte det att folk inte vet, trots att man vet hälsoriskerna är de sociala riskerna större än de fysiska och medicinska så därför tar man den risken.

Lise-Lotte Dellenborg menar att vi fortfarande vet väldigt lite om vilka konsekvenser som är knutna till vilken typ av kvinnoomskärelse. Till exempel vilka faktiska problem ger klitoridektomi och infibulation*. Mer forskning behövs kring detta, enligt Dellenborg. 

– Det är också viktigt att kvinnor skall kunna känna igen sig i kampanjerna. I Senegal där kvinnor är klitoridektomerade, när de kommer till västerländska kampanjer där man ska försöka få folk att ta avstånd från den, märkte jag att man blandar ihop klitoridektomi med infibulation. När kvinnorna då sitter där och lyssnar och barnmorskan säger att ”det blir långa förlossningar på 5-10 timmar” och att ”man spricker”, så säger kvinnorna att ”det där känner inte vi igen”, för de har inte de problemen. Och då blir det ytterligare en känsla av att det här är västerländsk propaganda. Det är oerhört viktigt att den medicinska forskningen är empiriskt grundad.

*Klitoridektomi; klitoris och yttre (ibland inre) blygdläppar avlägsnas.

*infibulation; ihopsydd, med en liten öppning för menstruationsblodet att tränga igenom.

Fakta

WHO Beräknar att tre miljoner flickor omskärs varje år, och att totalt 100 till 140 miljoner kvinnor i världen är könsstympade.