Ni känner säkert till symtomen – hjärnan går på högvarv, sömnen sviker trots att man är dödstrött och magen är i olag. Ofta kommer också en förkylning som ett brev på posten.

Hittills har det inte varit helt klarlagt hur stress påverkar sjukdom och hälsa, men ett amerikanskt forskarlag har sett att stress minskar kroppens känslighet för hormonet kortisol som har betydelse för immunförsvaret.

Kortisol är ett aktivitetshöjande hormon från frisätts från binjurarna när vi är stressade. Kortisol ingår i gruppen glukokortikoider. Hormonet har en rad viktiga funktioner för kroppen, bland andra reglerar den blodtrycket och har betydelse för immunförsvaret.

Stress frestar på kroppen och leder till att immunförsvaret försämras. Om man inte har möjlighet att återhämta sig kan man drabbas av en rad hälsoproblem som högt blodtryck, allergi, eksem, magkatarr och värk i axlar och nacke.

Ett forskarlag vid Carnegie Mellon University i USA har för första gången visat att psykologisk stress kan påverka kroppens immunförsvar negativt.

I en studie utsattes 276 testpersoner för förkylningsvirus och hölls sedan isolerade i fem dagar. Det visade sig att de personer som hade upplevt långvarig stress innan testet var mer benägna att bli förkylda än de som inte varit stressade.

Långvarig stress hade hämmat kroppens förmåga att känna av kortisolet och de specifika immuncellerna var mindre mottagliga för kortisolets reglerande effekt.

”Inflammationer regleras delvis av hormonet kortisol och när kortisol inte tillåts ha den funktionen kan inflammationen utvecklas okontrollerat”, säger Cohen, Robert E. Doherty, professor i psykologi och en av forskarna bakom studien i en kommentar till Science Daily.

Enligt forskarna är det viktig kunskap som kommit fram eftersom inflammationsprocessen spelar en viktig roll vid uppkomsten av många sjukdomar.

”Att veta detta är viktigt för att identifiera vilka sjukdomar som kan påverkas av stress och för att förhindra sjukdom hos kroniskt stressade människor”, säger Cohen i Science Daily.

Resultaten har publicerats i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences

 

Fakta om kortisol

 

• reglerar blodtrycket

• stärker hjärtats pumpförmåga och bidrar till en jämn puls

• påverkar den elektriska aktiviteten i hjärnans celler

• omvandlar glykol till blodsocker(glukos)

• omvandlar fett till fettsyror och proteiner till aminosyror som därefter omvandlas till blodsocker(glukos)

• medverkar till att glykogen i levern omvandlas till blodsocker(glukos)

• motverkar hypoglykemi (lågt blodsocker)

• har en viktig antiinflammatorisk effekt

• det håller immunförsvaret i schack och minskar vävnadsskador från inflammatoriska och giftutsöndrande celler

• skyddar cellerna från överskott av insulin.

• reglerar natrium/kalium-balansen och därmed vätskebalans i kroppen

• motverkar allergier, kronisk trötthet, autoimmuna tillstånd

• kortisolresistens kan också minska effekten av utsöndrat kortisol

• hårförtunning hos kvinnor, akne, dysmenorré (smärtsam mens), pms

 

Källa: Sköldkörtel info.