Nya rön kring avgasers påverkan på luftvägarna
Trots att allergiker är mer känsliga ger dieselavgaser luftvägsinflammation hos friska, men inte hos allergiker, enligt en ny avhandling. (Foto: Martin Bureau/AFP)


Allt fler människor i världen drabbas av allergisk snuva och astma. Trafikavgaser har pekats ut som en orsak men ännu känner experterna inte helt till processerna som ligger bakom utvecklingen av besvären. Nu har nya svenska forskningsrön visat att trots att allergiker är mer känsliga, ger dieselavgaser luftvägsinflammation hos friska, men inte hos allergiker.

Luftföroreningar från både biltrafik och industrier har blivit ett allvarligt hälsoproblem och forskare världen över studerar hur utsläppen påverkar människors hälsa.

Tidigare studier har bland annat visat det finns ett samband mellan luftföroreningar och högt blodtryck. Det finns också studier som visar på att luftkvaliteten har betydelse när det gäller utvecklingen av demens.

Vid Umeå universitet har Nirina Larsson, läkare och doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, i sitt avhandlingsarbete undersökt effekterna som uppstår i luftvägarna efter exponering för dieselavgaser.

Med hjälp av provtagning på lungsköljprover och slemhinneprover som tagits från lungorna har hon undersökt oxylinprofiler (fettssyremetaboliter) och förekomsten av vitamin-C-transportörer hos både friska och personer med allergisk astma.

Resultatet visade att exponering för dieselavgaser framkallade en påtaglig inflammation i luftvägarna hos de friska personerna men däremot sågs ingen ökad inflammation hos allergikerna.

”Dessa resultat tyder på att det är andra mekanismer än klassisk inflammation som ligger bakom den ökade känslighet för luftföroreningar som man brukar se hos patienter med allergisk luftvägssjukdom”, säger Nirina Larsson, i ett pressmeddelande.

Tidigare studier har visat att C- vitamin, som har en skyddande effekt mot luftföroreningar finns i lägre halter hos astmatiker. Hur regleringen av vitaminet går till i lungorna vet man ännu inte.

Vitamin C-transportören SVCT2 kunde Umeå-forskaren för första gången lyckats visa på i människors lungor.

Hon har också analyserat fettsyremetaboliter i olika delar av lungorna hos både friska och astmatiker och kunnat visa på att sammansättningen inte såg lika ut i de olika delarna.