Nya regler föreslås för farligt gods i Finland


I Finland transporterar långtradare och tankbilar mycket farligt gods på vägarna och i genomsnitt sker det en trafikolycka i veckan där ett fordon med farligt gods är inblandat. Även på sjön transporteras det farligt gods som vid en olycka kan skada både människor och miljön.

I lördags tappade fraktfartyget Linda flera containrar i havet sydväst om Gotland. Fartygets besättning visste att en av containrarna innehöll giftiga ämnen, men de visste inte namnen på ämnet. Det här försvårade arbetet för svenska myndigheter. Först efter helgen visste de vad containern innehöll, när Containersships fick svar från fraktaren i Rottendam. I detta fall fanns det ingen hälsorisk för människor, men om ämnet börjar läcka så kan det skada vår miljö.

För att förbättra säkerheten på fartygen och för besättningen samt underlätta myndighetens arbete vid en olycka där farliga ämnen är inblandade har Nylands Naturskyddsförbund i Finland gett Trafiksäkerhetsverket och Centralen för undersökning av olyckor olika förslag hur en myndigheten och ett fartyget snabbt och enkelt kan agera vid en olycka.

Idag kan fartygen med hjälp av den internationella sjöfartsorganisationen IMO:s regler, utläsa från koden om det är farligt gods man transporter, men inte vilken typ av ämne man transporterar.

Därför föreslår Nylands Naturskyddsförbund bland annat att fartyget ska veta namnet på det ämne de transporterar, den exakta koden och ha en klar handlingsplan för hur man ska agera vid en olycka.

Nylands Naturskyddsförbund hoppas att de finska myndigheterna snabbt kommer med en bestämmelse, så att räddningsarbetet där farligt gods är inblandat kan underlättas.

I ett uttalande till myndigheterna nämner Nyland Naturskyddsförening två andra fall som nyligen hände i Finland,  ett i Hangö (Hanko) och det andra i Nordsjö (Vuosaari). I båda av dessa fall misstänkte eller visste besättningen om läckaget redan ute till havs. Trots det blev de inte stoppade att anlöpa finsk hamn. I fallet Hangö misstänkte man att behållaren läckte ut fenol. Vilket man senare konstaterade att det inte gjorde. Fenol är giftigt om det inandas, hamnar på huden eller sväljs.

Fartyget borde inte ha fått lägga till i hamnen, menar Pertti Sundqvist vice ordförande vid Nylands Naturskyddsförbund, eftersom det fanns närliggande bostadsområden. Hade fartygets besättning vetat vad lasten innehöll hade besättningen, befälen och myndigheten kunnat agera utifrån en handlingsplan för just det ämnet.

Förutom det här är Nylands Naturskyddsförbund också oroligt över hur naturen och miljön påverkas när skadliga ämnen läcker ut.

– Vid en olycka bör man också bereda sig hur man ska bekämpa skador på miljön, säger Pertti Sundqvist.

Faktaruta:

IMDG-koden (International Maritime Dangerous Goods Code) är en rad föreskrifter om transport av farligt gods till sjöss som är utarbetatde av IMO. Dessa har översatts till svenska av Sjöfartsverket och är de gällande reglerna vid transport av farligt gods till sjöss. Det finns dock ett fåtal extra krav som Sjöfartsverket har lagt till. Ansvaret för uppdatering och tillsyn av reglerna är sedan 2009-01-01 överflyttade till Transportstyrelsen.

IMDG-koden innefattar bland annat information om hur klassificering, förpackning, märkning, etikettering, dokumentation, stuvning och separation för sjötransport av förpackat farligt gods ska utföras.

IMDG-koden består bland annat av följande punkter:

   1. Allmänna bestämmelser, definitioner och utbildning
   2. Klassificering
   3. Farligt-gods-lista och bestämmelser för begränsade mängder
   4. Förpacknings- och tankbestämmelser
   5. Bestämmelser för avsändning
   6. Konstruktioner och test av förpackningar, IBC:er, storförpackningar, UN-tankar och vägtankfordon
   7. Bestämmelser om transportåtgärder

Källa: Wikipedia