Inrikes

Nya biometrilagen ger fler spår – men möts av kritik

Staffan Erfors
Staffan Erfors
loadingUpptagningen av biometri, alltså både dna och fingeravtryck, har fördubblats sedan nya lagen infördes. Foto: Heiko Junge/NTB/TT
Upptagningen av biometri, alltså både dna och fingeravtryck, har fördubblats sedan nya lagen infördes. Foto: Heiko Junge/NTB/TT

Den nya biometrilagen har på två månader fördubblat antalet registrerade fingeravtryck i polisregion Syd. Polisen ser stora möjligheter – men Advokatsamfundet varnar för allvarliga integritetsrisker.

Den 1 juli trädde den nya biometrilagen i kraft, en reform som på kort tid har förändrat både polisens arbetsmetoder och den rättspolitiska debatten i Sverige.

Lagen, som riksdagen godkände i februari i år, innebär en omfattande utvidgning av möjligheten att samla in, registrera och använda biometriska uppgifter såsom dna, fingeravtryck, ansiktsbilder, röst- och handstilsprov.

Så fungerar den nya biometrilagen

Den nya biometrilagen trädde i kraft den 1 juli och ger polisen utökade möjligheter att samla in, lagra och använda biometriska uppgifter.

Dna, fingeravtryck, ansiktsbilder, helkroppsbilder och tatueringar registreras systematiskt. Lagen ersätter flera tidigare register och bygger på proportionalitetsprincipen: åtgärder får endast användas om de är rimliga i förhållande till brottets allvar.

Polisen kan även, vid grova brott, jämföra uppgifter mot Migrationsverkets register. Dna-baserad släktforskning får användas vid mord och grova våldtäkter.

En statlig utredning ser nu över om även Kriminalvården ska använda biometri för ökad säkerhet. Kritiker, som Advokatsamfundet, varnar för risker i fråga om integritet och rättssäkerhet, särskilt om AI för ansiktsigenkänning i realtid införs.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Staffan Erfors
Staffan Erfors
Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Inrikes

Nya biometrilagen ger fler spår – men möts av kritik

Staffan Erfors
Staffan Erfors
loadingUpptagningen av biometri, alltså både dna och fingeravtryck, har fördubblats sedan nya lagen infördes. Foto: Heiko Junge/NTB/TT
Upptagningen av biometri, alltså både dna och fingeravtryck, har fördubblats sedan nya lagen infördes. Foto: Heiko Junge/NTB/TT

Den nya biometrilagen har på två månader fördubblat antalet registrerade fingeravtryck i polisregion Syd. Polisen ser stora möjligheter – men Advokatsamfundet varnar för allvarliga integritetsrisker.

Den 1 juli trädde den nya biometrilagen i kraft, en reform som på kort tid har förändrat både polisens arbetsmetoder och den rättspolitiska debatten i Sverige.

Lagen, som riksdagen godkände i februari i år, innebär en omfattande utvidgning av möjligheten att samla in, registrera och använda biometriska uppgifter såsom dna, fingeravtryck, ansiktsbilder, röst- och handstilsprov.

Så fungerar den nya biometrilagen

Den nya biometrilagen trädde i kraft den 1 juli och ger polisen utökade möjligheter att samla in, lagra och använda biometriska uppgifter.

Dna, fingeravtryck, ansiktsbilder, helkroppsbilder och tatueringar registreras systematiskt. Lagen ersätter flera tidigare register och bygger på proportionalitetsprincipen: åtgärder får endast användas om de är rimliga i förhållande till brottets allvar.

Polisen kan även, vid grova brott, jämföra uppgifter mot Migrationsverkets register. Dna-baserad släktforskning får användas vid mord och grova våldtäkter.

En statlig utredning ser nu över om även Kriminalvården ska använda biometri för ökad säkerhet. Kritiker, som Advokatsamfundet, varnar för risker i fråga om integritet och rättssäkerhet, särskilt om AI för ansiktsigenkänning i realtid införs.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Staffan Erfors
Staffan Erfors
Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025