Ny strategi för effektivare energianvändning


Sex myndigheter har arbetat fram en strategi med konkreta förslag för effektivare energianvändning och transporter. De anser att det inte räcker med tekniska lösningar, förnyelsebar energi och reningsutrustning. Det krävs en förändring av vårt beteende för att få till stånd en åtgärdsmix som är resurseffektiv.

De sex myndigheterna som gemensamt arbetat fram rapporten som överlämnats till Miljömålsrådet är Banverket, Energimyndigheten, Luftfartsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och Vägverket.

– Att sex myndigheter gemensamt står bakom denna strategi bådar gott inför det fortsatta arbetet med att nå miljömålen, säger Lars-Erik Liljelund, generaldirektör för Naturvårdsverket.

Strategin anger att nya investeringar i infrastrukturen måste bidra till att uppnå miljömålen. De ska inte få ge effekter som långsiktigt kan motverka dem, därför måste regeringen lägga större tyngd på infrastrukturens inriktning än vad de gör idag. Strategin prioriterar även effektivisering av energin.

– En generell energieffektivisering är viktig för att nå miljömålen och är därför den högst prioriterade åtgärden, säger Thomas Korsfeldt, generaldirektör för Energimyndigheten.

För att uppnå miljömålen om klimat, försurning, övergödning, frisk luft och en god bebyggd miljö föreslår gruppen styrmedel, nya eller förändrade. När det gäller transportsektorn säger generaldirektören för Vägverket Ingemar Skogö:

– De föreslagna styrmedlen utgör en kraftfull insats för att minska transportsektorns miljöpåverkan. Det går att minska klimatpåverkan till 2020 med de föreslagna styrmedlen. Buller är dock ett problem.

Högst prioriterat i strategin är sol- och vindkraft, följt av bioenergi. Utbyggnaden av vindkraft underlättas till exempel genom en förenklad tillståndsprocess.

Energikällor som ger koldioxidutsläpp och inte är långsiktigt hållbara hamnar då i ett annat läge. Exempelvis föreslås en kilometerskatt för den tunga trafiken och skatt på dubbdäck.

Med de föreslagna åtgärderna uppstår synergieffekter. En minskning av koldioxidutsläppen med 25 procent skulle som effekt även få att utsläppen av kväveoxider skulle minska med cirka sex procent till år 2020.

När en övergripande konsekvensbedömning gjordes fann man att sysselsättningen ökar marginellt och att vissa branscher får sämre konkurrenskraft. Statens utfall blir dock positivt.

Källa: Naturvårdsverket 

Läs hela strategin för effektivare energianvändning