Ny kunskap inom svensk stamcellsforskning
Stamcellsforskning är ett etiskt och politiskt kontroversiellt ämne i världen. Den amerikanske presidenten Obama skrev under ett dokument den 3 mars 2009 som handlar om att lätta upp de restriktioner kring stamcellsforskning som den förre presidenten Bush satte upp. (Foto: AFP/Photo Files)


Svenska forskare i Lund har gjort en viktig upptäckt inom stamcellsforskningen som de tror kan få stor betydelse för behandlingen av typ 1-diabetes i framtiden.

Stamcells- och diabetesforskaren Henrik Semb och hans medarbetares forskning handlar om hur den  blivande bukspottkörteln i ett embryo ”vet” vilka celler som ska producera insulin och vilka celler som ska få andra uppgifter. Det är en viktig fråga som  forskare behöver förstå för att det ska bli möjligt att behandla typ 1-diabetes (barn- eller ungdomsdiabetes) med stamceller, som utvecklats till insulinproducerande betaceller.

Henrik Semb och hans forskargrupp har gjort två grundläggande vetenskapliga fynd. Den ena är hur rör bildas i de organ där de fyller en livsviktig funktion, till exempel i blodkärl, njurar och lungor och den andra rör frågan om cellernas utveckling från en grundform till olika specialformer och hur de förhåller sig till rörbildningen.

– Man har länge sett att de båda processerna sker samtidigt i ett embryo, men inte vetat om de hänger samman, säger Henrik Semb.

Nu kan alltså forskarna förklara processen där den blivande bukspottkörteln bildar små hålrum och hur dessa håligheter förenar sig och bildar ett rörsystem. Cellerna utvecklar sig sedan på skilda sätt när de hamnar i olika miljöer och får olika funktioner, vissa producerar insulin, andra enzymer som bryter ner maten i tarmarna och andra har funktion i själva rörbildningen.

Lundaforskarna har också funnit genom studier på möss att det finns en speciell gen (Cdc42) som har en nyckelroll i utvecklingen. Utan den genen bildas inga rör i bukspottkörteln och utan rör dominerar den miljö som finns runt de celler som producerar enzymer. Detta medför att bukspottkörteln endast bildar enzymproducerande celler, vilket sker på bekostnad av de viktiga insulinproducerande betacellerna.

De nya forskningsfynden kan ha betydelse för framtida forskning och för medicinsk behandling tror Lundaforskarna.

Att det i flera år har varit tyst kring stamcellsforskningen i Sverige förklarade Henrik Semb nyligen i Sveriges Radio, beror på ”de uppskruvade och överdrivna förhoppningar som kom då de första mänskliga embryonala stamcellerna togs fram för tio år sedan.”

Nu tror han att med de nya fynden blir planerna för de kommande årens forskning väldigt konkreta:

– Inom en tioårsperiod ska vi ta det till patienter. Det är väldigt viktigt att man samverkar mellan grundforskare och kliniska forskare, för att ta fram den här nya typen av terapier. Det är helt nya sätt att jobba på, som man aldrig tidigare har gjort.

Stamcellsforskning är också ett etiskt och politiskt kontroversiellt ämne. Argument mot stamcellsforskning har varit bland annat att  det handlar om att utsläcka liv i sin tidigaste utveckling.

Kritiker ser också en risk för handel med embryon, en annan faktor är de frågeställningar som kan uppstå när det gäller vem som ska få ta del av behandlingen.

Fakta: vad säger den svenska lagen om mänskliga stamceller?

Från och med april 2005 är det i Sverige tillåtet att forska på befruktade ägg för att bota svåra sjukdomar. Tidigare har detta enbart varit tillåtet för att förbättra metoderna för provrörsbefruktningar. Lagen tillåter numera även skapandet av stamceller genom så kallad somatisk cellkärn- överföring. Överföringen innebär att kärnan i ett obefruktat ägg tas bort och ersätts med kärnan från en kroppscell från en annan människa. Både forskning på befruktade ägg och somatisk cellkärnöverföring ska dock först godkännas vid en etisk prövning.

Källa: Vetenskapsrådet