Nobelpristagarna utsedda


I veckan har Nobelpristagarna i kemi, fysik och medicin utsetts. De kommer att tilldelas sina priser av kungen på Nobeldagen den 10 december.

Nobelpriset i kemi 2007 går till Gerhard Ertl (1936), Tyskland, ”för hans studier av kemiska processer på fasta ytor”.

Ertl får Nobelpriset för sitt grundläggande arbete inom ytkemin. Kunskapen är viktig för den kemiska industrin. Varför rostar järn, hur fungerar bränsleceller, bilens katalysator? Denna vetenskap kan hjälpa oss att förstå förloppen.

Tack vare halvledarindustrins tekniker som utvecklades på 1960-talet, kunde Gerhard Ertl i sin tur ta fram olika experimentella tekniker som kan användas för att få fram en komplett bild av en ytreaktion. Hans studier av till exempel Haber-Bosch-processen, som används för att producera konstgödsel genom att fånga upp luftens kväve, har bildat skola inom ytkemin. Reaktionen sker här på en järnyta och den reaktionen har en enorm ekonomisk betydelse för industrin, eftersom växter har svårt att binda kväve.

Nobelpriset i fysik 2007 går gemensamt till Albert Fert (1938), Frankrike och Peter Grünberg (1939), Tyskland ”för upptäckten av jättemagnetoresistans”.

Nanoteknik används till läshuvud för att läsa data från hårddiskar. Den tekniken gjorde det möjligt att radikalt krympa datorernas hårddiskar. Fert och Grünberg upptäckte 1988, oberoende av varandra, jättemagnetoresistans, GMR.

Ytterst svaga magnetiska förändringar skapar i GMR stora skillnader i elektriskt motstånd vilket är mycket bra när man ska läsa data från hårddisken. Där lagras informationen magnetiskt och måste omvandlas till elektrisk ström.

Ju kompaktare en hårddisk är desto mindre och svagare blir de magnetiska fälten. Ett läshuvud, baserat på GMR-effekten, förvandlar de små magnetiska förändringar till variationer i elektriskt motstånd. Skillnaderna i strömmen skickas ut från läshuvudet. Det är tekniken att läsa data som belönas.

Nobelpriset i medicin 2007tilldelas gemensamt Mario R Capecchi, USA, Sir Martin J Evans, Storbritannien och Oliver Smithies, USA, för deras upptäckter av ”principer för att introducera specifika förändringar av gener i möss med användning av embryonala stamceller”.

Genom upptäckterna har riktad genmodifiering kunnat utvecklas och då kan forskare fastställa betydelsen av enskilda gener i hälsa och sjukdom. Det handlar om forskning på musceller och inte mänskliga embryon är väl bäst att säga.

Forskarnas upptäckter visar hur man tar fram genetiskt skräddarsydda möss genom att laborera med en viss typ av stamcell och teknik. Mössen används i forskningen om gener, hur generna gör och reagerar på exempelvis olika läkemedelssubstanser.