Nobelpriset i fysik går till Francois Englert och Peter Higgs för ”gudspartikeln”
Fysikerna Francois Englert, Belgien (t.v.), och Peter Higgs, Storbritannien (t.h.), svarar på journalisternas frågor på Cern i Schweiz den 4 juli, 2012. (AP Photo/Keystone/Martial Trezzini, arkivbild)


Fysikerna, Francois Englert från Belgien och Peter Higgs från Storbritannien, som upptäckte Higgsbosonen, också kallad ”gudspartikeln”, får Nobelpriset i fysik 2013 för sina teorier om hur partiklar får sin massa.

Deras teorier är avgörande för att förklara byggstenarna i materian och universums ursprung. Teorierna bekräftades förra året genom upptäckten av den så kallade Higgspartikeln, också känd som Higgsbosonen.

Tillkännagivandet, som var allmänt väntat, försenades med en timme, vilket är mycket ovanligt. Akademien angav ingen direkt orsak, förutom ett meddelande på Twitter att man fortfarande ”satt i möte” vid den ursprungliga tiden för tillkännagivandet. Akademien tar beslut om vinnaren genom en omröstning samma dag som tillkännagivandet.

”Jag är överväldigad över att få motta priset och jag tackar Kungliga svenska vetenskapsakademien”, sade Higgs i ett meddelande från University of Edinburgh. ”Jag hoppas att detta erkännande av grundforskning kommer att öka medvetandet om värdet av ´blue-sky research’ [forskning utan direkt praktisk tillämpning, övers. anm.].”

Staffan Normark, akademiens ständiga sekreterare, sade att akademien hade försökt nå Higgs på tisdagen men ”han svarade inte på något av de nummer vi provade med”. Normark berättade inte varför tillkännagivandet blev försenat.

Genom att bara ge priset till männen bakom den teoretiska upptäckten av partikeln undvek kommittén den svåra frågan om att välja någon vid Cern-laboratoriet i Genève till att dela priset. Tusentals forskare var inblandade i experimentet som bekräftade partikelns existens förra året.

Englert och Higgs lade fram teorin om partikelns existens på 1960-talet som ett svar på gåtan om varför materian har massa. De trodde att denna lilla partikel fungerar som sirap på snö – det vill säga får andra grundstenar i naturen att fastna vid varandra, sakta ned och forma atomer.

Men flera årtionden skulle passera innan forskarna på Cern kunde bekräfta partikelns existens i juli 2012. För att finna den var de tvungna att bygga en partikelaccelerator för 10 miljarder dollar i en 27 km lång tunnel på gränsen mellan Schweiz och Frankrike.

”Jag är stolt över att detta års Nobelpris har gått till partikelfysiken”, sade Rolf Heuer, chef på Cern. Han sade att upptäckten av partikeln vid Cern förra året ”markerar kulmen på decennier av intellektuella ansträngningar av många människor runt om i världen”.

För att finna partikeln, som ofta kallas ”gudspartikeln”, krävdes det team med tusentals forskare och enorma mängder data från biljoner kolliderande protoner i världens största partikelaccelerator – Cern’s Large Hadron Collider. Anläggningen producerar energier som simulerar energierna 1 biljondels till 2 biljondels sekunder efter Big Bang.

Endast en kollision per biljon producerar en Higgsboson i anläggningen, och det tog lång tid för Cern efter upptäckten av en ny ”Higgsliknande” boson att avgöra att partikeln faktiskt var väldigt lik den Higgsboson man förväntade sig i den ursprungliga formuleringen, snarare än en sorts variant.

Nobelpriserna delas ut den 10 december – på årsdagen av Alfred Nobels död 1896. Varje pris är värt åtta miljoner kronor.

Översatt från engelska


Den här bilden från Cern visar en händelse i sökandet efter Higgsbosonen, där två högenergifotoners energi (illustrerade med röda linjer) mäts. De gula linjerna är de uppmätta spåren efter andra partiklar som skapats i kollisionen. (AP Photo/Cern, arkivbild)

Den här bilden från Cern visar en händelse i sökandet efter Higgsbosonen, där två högenergifotoners energi (illustrerade med röda linjer) mäts. De gula linjerna är de uppmätta spåren efter andra partiklar som skapats i kollisionen. (AP Photo/Cern, arkivbild)