Baltic Cables haveri visar vad som ofta försvinner i eldebatten: ökad exportkapacitet kan höja svenska elpriser. Sverige kan vinna samhällsekonomiskt på elhandeln samtidigt som hushållen får betala mer. Därför måste varje ny utlandsförbindelse prövas utifrån vem som vinner – och vem som betalar.
Islutet av juni hände något intressant på den svenska elmarknaden. Baltic Cable, den 600 megawatt stora förbindelsen mellan Sverige och Tyskland, togs ur drift samtidigt som elpriserna i södra Sverige under stora delar av sommaren varit låga. En viktig förklaring är naturligtvis låg sommarförbrukning och periodvis mycket vind, men frånvaron av kabeln har också begränsat möjligheten att sälja svensk el till den betydligt dyrare tyska marknaden. Enligt en bedömning som återgetts i Kvartal skulle elpriset i södra Sverige under vissa dagar ha varit 30–50 öre per kilowattimme högre om kabeln hade varit i drift.
Man ska vara försiktig med att dra stora slutsatser av några sommarmånader, inte minst eftersom flera andra saker har hänt samtidigt i kraftsystemet. Men Baltic Cables haveri illustrerar ändå en grundläggande egenskap hos elmarknaden som ofta försvinner i den politiska debatten. Utlandsförbindelser används inte bara för att importera billig el när Sverige har brist, utan också för att exportera el när priset är högre på andra sidan gränsen. När ett område med relativt låga priser kopplas närmare till ett område med högre priser pressas priserna mot varandra, vilket normalt innebär lägre priser på den dyrare marknaden och högre priser på den billigare.
