De danska Muhammedkarikatyrerna blir rättssak i Frankrike i dag, sedan muslimska grupper har stämt en satirtidning som publicerat teckningarna.

En domstol i Paris har godkänt stämningen mot tidningen Charlie Hebdo och tar upp den på onsdagen.

Grupperna bakom stämningen hävdar att teckningarna väcker rashat. I fjol utlöste karikatyrerna våldsamma upplopp i flera muslimska länder. Attackerna riktade sig mot Danmark och danskar, men också andra nordbor kom i skottgluggen och upploppen krävde tiotals dödsoffer.

Åtalet är omstritt i Frankrike. Politiker, intellektuella, icke-troende med muslimsk bakgrund och opinionsgrupper på vänsterkanten ställer upp bakom Charlie Hebdo. De muslimska grupperna inte har rätt att försöka begränsa yttrandefriheten, säger de som kritiserar stämningen.

-Jag kan inte ens föreställa mig konsekvenserna, inte bara för Frankrikes utan också för Danmark om den (Charlie Hebdo) förlorar målet, kommenterar den danska redaktören Fleming Rose som var först med att trycka Muhammedkarikatyrerna i tidningen Jyllands-Posten sommaren 2005.

-Det skulle vrida tillbaka klockan flera årtionden.

Rose framträdde tillsammans med Charlie Hebdos chefredaktör Philippe Val på tisdagen.

En tv-debatt mellan Philippe Val och Stora moskéns i Paris föreståndare Dalil Boubakeur bröt ihop nyligen och herrarna skiljdes åt i stor bitterhet, sedan Boubakeur försvarat stämningen mot Charlie Hebdos.

-Demokrati fungerar genom kritik mot ideologier, även religiösa. Om vi inte längre kan kritisera religion blir det inga kvinnliga rättigheter, rätt till födelsekontroll eller rättigheter för homosexuella kvar, sade Val.

Men Boubakeur sade att bilden av Muhammed med en bomb i turbanen inte är bara satir utan också en förolämpning mot alla muslimer genom att peka ut dem som terrorister.

Yttrandefrihetens försvarare tycks ha ett svagt stöd i den franska opinionen. En undersökning visar att 79 procent anser det oacceptabelt att driva med en religion. 78 procent utesluter rätten att parodiera vare sig Jesus, Muhammed eller Buddha. Fast samtidigt är fransmännen splittrade i frågan huruvida de muslimska ledarna har rätt att stämma sin kritiker. Undersökningen kommenteras på detta sätt i den katolska veckotidningen Pelerin:

-Återupptäcker fransmännen det heliga? Avsäger de sig den kritiska andan i den franska traditionen sedan Voltaires dagar och Upplysningstiden? frågar tidningen.