Mobbning handlar om makt
Enligt en ny studie avspeglar mobbning maktrelationerna i skolan. Bilden har inget samband med artikeln.(Foto: AFP/ Frank Perry)


Utfrysning, trakasserier, fysiskt våld och ryktesspridning. Mobbning kan ta sig olika uttryck i skolelevers vardag. För den mobbade kan skoltiden upplevas som en mardröm och sätta djupa spår för resten av livet.

Mobbningens problematik undersöks idag av forskare och enligt Paul Horton vid Linköpings universitet handlar mobbning i skolor mer om maktrelationer än om egenskaper hos enskilda elever.

Synen på mobbning i skolan har förändrats. Från att ha förklarat mobbningens fenomen ur ett individpersepktiv ser man det idag mer ur ett skolmiljöperspektiv.

Mobbning är ett problem som många skolor har svårt att komma till rätta med. Skolorna har ett ansvar att stoppa mobbning och kränkningar och alla svenska skolor ska ha en handlingsplan mot mobbning.

I Vietnam är mobbning vanligt och där har problemet uppmärksammats allt mer de senaste åren. Flera fall av självmord, även gruppsjälvmord bland vietnamesiska flickor, har förekommit.

Paul Horton vid Tema barn, Linköpings universitet, har nyligen disputerat med en studie om mobbning. Med hjälp av finansiellt stöd från Sida och Sarec (Sidas avdelning för forskningssamarbete) har han studerat mobbning hos totalt 900 elever i två skolor i Vietnam. Resultatet visade att 56 procent av eleverna har upplevt mobbning.

Horton definierar mobbning som en maktrelation, där en person kan tvinga en annan att göra något mot sin vilja.

”Elever tvingar andra elever att göra saker de annars inte skulle ha gjort”, säger han i ett pressmeddelande.

”Detta är egentligen en avspegling av maktrelationerna i skolan. Skolan som institution handlar om att få barn att göra saker de annars inte skulle ha gjort och kanske inte vill. Den disciplinerande och övervakande funktionen är central och utövas av läraren”, fortsätter han.

Horton förklarar att
i Vietnam står skolan för något tråkigt, där undervisningen består av korvstoppning. Det är läraren som talar och barnen förväntas tiga. Det är inte heller ovanligt att man slår barn som bestraffning och att slå barnen är ett sätt av lärarna att mobba dem.

”Mobbning förekommer ju också på arbetsplatser och andra institutioner, ja, överallt där människor tvingas vara tillsammans med andra de inte har valt själva”.

Paul Horton tror inte att hårdare disciplin kan motverka mobbning, snarare tvärtom. Han tror att lärare behöver driva en mer dialoginriktad pedagogik för att finna sätt att bemöta eleverna på och därigenom minska mobbningen.

”En bra lärare är en lärare som lyssnar och som vågar släppa på disciplinen”, säger Horton.

Enligt skolbarnen i Paul Hortons studie, tar eleverna till metoder som fusk för att motarbeta skolans makt, exempelvis som byta platser med varandra eller hjälpa varandra på proven. Elever som inte ställer upp på detta eller skvallrar riskerar att bli mobbningsoffer.

I början av september i år presenterade TV4 resultatet av en riksenkät som de lokala nyhetsredaktionerna låtit Novus Opinion göra. Över 3 300 föräldrar med barn i åldern 6-18 år hade tillfrågats om barnen blivit mobbade i skolan. Det visade sig att 30 procent hade blivit mobbade, 26 procent slagna och 30 procent hotade av andra elever.

Fakta om lag mot mobbning i förskolan och skolan

Barn- och elevskyddslagen ställer krav på skolorna. Den säger att förskolor och skolor måste arbeta aktivt mot mobbning. Barn- och elevombudet som arbetar på Skolinspektionen bevakar att lagen följs och till honom kan man göra anmälan om mobbning.

Källa: Barnombudsmannen

Mobbning ger samma symtom som tortyr

VIDEO: Dödad för organ – Kinas hemliga transplantationsindustri