Migrationen minskar reformutrymmet
Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar årets vårproposition. (Foto: Janerik Henriksson/TT


Regeringens vårproposition läggs fram i medvind. Tillväxtprognosen för i år höjs kraftigt. Men finansminister Magdalena Andersson (S) varnar för risker och medger att migrationen minskar reformutrymmet.

– Självklart, det påverkar möjligheten att genomföra reformer. Det reformutrymme som normalt sett växer fram när man har en tillväxt som nu, det blir naturligtvis mindre, säger Andersson om de ökade migrationskostnadernas effekter på en presskonferens.

Å andra sidan, tillägger hon, skulle det finansiella sparandet ha varit högre om migrationskostnaderna hade varit lägre.

– Det är inte så att man hade kunnat använda de här 50 miljarderna till andra reformer.

”Rejäla överskott 2021”

Beloppet 50 miljarder är den sammantagna beräknade kostnadsökningen för migrationen under mandatperioden.

I prognosen beräknas arbetslösheten sjunka till 6,3 procent 2017, för att därefter stiga upp mot 6,6 procent 2020. Trots detta upprepar Andersson att regeringens mål är att Sverige har EU:s lägsta arbetslöshet detta år, även om hon samtidigt medger att tillströmningen av flyktingar och migranter gör det svårare.

– Med fler människor som har sökt asyl i Sverige är det naturligtvis svårare att nå det här målet.

Andersson är samtidigt noga med att påpeka att de ökade migrationskostnaderna inte påverkar den långsiktiga hållbarheten i den offentliga ekonomin.

– Vi går mot rejäla överskott 2021 även med den här migrationsprognosen.

På frågan om det inte är läge att överge överskottsmålet och på så sätt öka reformutrymmet svarar hon:

– Det finns en parlamentarisk kommitté som arbetar med den frågan, och vi tänker inte göra någon förändring innan den kommittén är klar.

”Ljuv musik”

I propositionen höjer regeringen tillväxtprognosen för i år till 3,8 procent. Men samtidigt sänks prognosen för de kommande åren. Den offentliga sektorns underskott väntas öka något nästa år för att därefter sträva mot överskott 2019-2020.

Vårpropositionen läggs i ett läge där det går väldigt bra för svensk ekonomi, konstaterar finansministern.

– Vi har en stark tillväxt, inte minst om man jämför med vår omvärld men också historiskt, säger hon.

Även arbetsmarknaden utvecklas starkt, enligt finansministern. Exportutvecklingen är en annan ljuspunkt.

– Det går inte bara bra för Sverige, utan det går bra för Volvo också, säger hon och liknar utvecklingen vid ”ljuv musik”, säger Andersson.

Men prognosen för framtiden är osäker och hon noterar en svagare globala tillväxt än väntat.

– För framför allt 2016 och 2017 så går det inte alls lika starkt som vi har trott tidigare. Men sedan tror vi på en tillväxt på uppåt fyra procent i slutet av prognosperioden, säger hon.

Få överraskningar

Ekonomer ser överlag få överraskningar i hennes prognos.

– Den ligger väldigt nära vår egen, som i stort bygger på att vi har en väldigt hög aktivitet i svensk ekonomi just nu men framöver bromsas tillväxten på grund av växtvärk helt enkelt, säger Andreas Wallström, chefsanalytiker på Nordea.

I prognosen beräknas arbetslösheten sjunka till 6,3 procent 2017, för att därefter stiga upp mot 6,6 procent 2020. Trots detta upprepar Andersson att regeringens mål är att Sverige har EU:s lägsta arbetslöshet detta år, även om hon samtidigt medger att tillströmningen av flyktingar och migranter gör det svårare.

– Med fler människor som har sökt asyl i Sverige är det naturligtvis svårare att nå det här målet.

Regeringens nya prognos
                                  2016        2017           2018          2019        2020

BNP                       3,8 (3,1)   2,2 (2,6)    1,8 (2,4)    2,1 (2,2)    2,9 (-)
Arbetslöshet*       6,8 (7,0)   6,3 (6,5)    6,4 (6,6)   6,5 (6,8)   6,6 (-)
Sysselsättning**  1,7 (1,6)    1,6 (1,6)     0,8 (1,3)    0,7 (1,0)   0,9 (-)
Offentliga sektorns finansiella
sparande **          -0,4 (-0,9) -0,7 (-0,8) -0,4 (-0,4) 0,1 (-0,2) 0,7 (-)
KPI                         0,9 (0,9)   1,6 (1,8)      2,3 (2,8)   3,2 (3,3)   3,2 (-)

) Procent av arbetskraften 15-74 år
*) I åldersgruppen 15-74 år
**) Procent av BNPKälla: Regeringen