Metanproducerande mikrob sprider sig i Norrbotten
De våta områdena vid båda sidor om spången visar på ställen där Stordalenmyren har töat helt. Det innebär att torven sjunker samman och översvämmas, och på sådana platser trivs metanogener bäst. (Foto: Rhiannon Mondav)


Den globala uppvärmningen fortsätter och som ett resultat smälter en del av den permafrost som finns i norra Sverige och på andra håll i världen. Enligt en ny studie som en internationell forskargrupp har gjort har man hittat en nyupptäckt mikrob i den tinade permafrosten i Stordalenmyren i Norrbotten. Mikroben trivs alldeles utmärkt i den miljön och producerar stora mängder växthusgas.

När klimatet förändras påverkas också miljön. I en rapport från International Plant Protection Convention (IPPC) ökar risken för förlorade ekosystem, översvämningar och brist på vatten om isarna smälter.

Klimatförändringar leder också till att extrem väderlek kommer att bli allt vanligare. Havsnivåerna kommer att stiga och även djuren kommer att påverkas. Många djur kommer att ha svårt att överleva när miljön förändras.

Ett exempel är beståndet av nordatlantisk lax, som dramatiskt minskade i antal när havstemperaturen steg sex grader Celsius över det normala 1997. När vattnet blir varmare behöver laxen mer mat och blir det för varmt svälter fisken ihjäl.

Enligt Rhiannon Mondav, doktorand i limnologi vid Uppsala universitet och som ingår i den internationella gruppen av forskare, som undersöker effekter och konsekvenser av klimatförändringar i norra Sverige, är klimatförändringarna inte enbart negativa för miljön, utan även för de mikrober som lever i de frusna jordarna.

– Jag upptäckte att denna mikrob förändrades drastiskt på grund av töväder och att den även sprids till nya permafrostområden när vädret blir varmare, säger Rhiannon i ett email till Epoch Times.

För flera miljarder år sedan växte en sorts arkéer i de varma, grunda haven och släppte ut växthusgasen metan i atmosfären. Fram till nu har man kunnat hitta de flesta av dessa arkéers ättlingar på ställen där inte syre har kunnat komma i kontakt med dem. De flesta producerar fortfarande metan och den lilla mängd metan de producerar har stannat under isen eller konsumerats.

I och med den globala uppvärmningen har dock detta tillstånd förändrats och metanogenerna har nu tillgång till koldioxid och väte som de omvandlar till metan och på så sätt ökas den globala uppvärmningen ytterligare.

Sedan 2010 har den här internationella gruppen studerat mikroberna som finns i permafrosten och man har upptäckt att den snabba upptiningen av permafrost lett till ökat metanutsläpp från dessa torvjordar under de senaste trettio åren.

– Först så trodde man att det kunde finnas metanogener som bodde i torven, men ingen visste säkert. Vi samlade in flera hundra prover från torv, vatten och luft och analyserade dessa och då upptäckte jag ett metanogen som inte var känt sedan tidigare, säger Rhiannon.

Den här nyupptäckta metanogenen, som gruppen döpt till Methanoflorens stordalenmirensis, finns i så stora mängder att den utgör cirka nittio procent av arkéerna i Stordalenmyren och den blommar på ett liknande sätt som alger blommar. Detta är något man inte har vetat om tidigare och då den släpper ut metan blir konsekvenserna på miljön betydande.

Enligt Rhiannon har man kunnat hitta DNA-fragment från denna mikrob under de senaste tjugo åren, men man har inte vetat vad den gjorde eller vilka dess närmaste släktingar var. Det man nu har gjort är att man har tagit reda på vad den gör och vem det är släkt med.

– En av de första saker vi hittade var att torven som var belägen i tundravegetationen ovanför den orörda permafrosten bestod av ett stort antal olika arter. Jorden på den här platsen hade kollapsat på grund av att permafrosten hade tinat och befinner sig nu en meter lägre än omgivningen runtom. Den skiftande tundran är nu borta och har istället ersatts av vitmossa och metan produceras, säger Rhiannon.

Rhiannon berättar vidare att när hon tittade närmare på dessa arter som finns i torven såg hon en betydande ökning av mängden metanogen. Mängden metanogen var i själva verket så hög att hon var tvungen att kontrollerade sin analys tjugo gånger innan hon berättade det för någon.

När man nu har kartlagt den här nya arten har man kommit fram till att den även finns i andra torv- och myrområden, där den på ett betydande sätt bidrar till den globala metanproduktionen.

Enligt Rhiannon verkar det som om denna Methanoflorens stordalenmirensis är en indikatorart för den smältande permafrosten. Man hittar den inte särskilt ofta när det är permafrost, men forskningen har visat att där permafrosten smälter kan man se att arten frodas och sprider sig till nya områden i takt med att klimatet blir mildare.