Andelen väljare som passerat 65-årsstrecket är rekordstor inför höstens val. Men det är en svårflörtad grupp, som inte låter sig lockas av valfläsk.
I årets val utgör 65-plussarna 29 procent av de röstberättigade – en dramatisk ökning jämfört med i början av 2000-talet då de bara utgjorde 23 procent.
Kruxet är att det är lättare sagt än gjort att fiska nya röster bland de äldsta – och det är de som hunnit fylla 80 år och mer som står för ökningen jämfört med förra valet.
– Framför allt är det väl rätt lönlöst att rikta valfläsk till äldre personer, för de bryr sig ju mest om sina barnbarn. Även om det finns pensionärer som har det lite knapert så byter man inte beteende efter ett röstande liv på grund av att man får några hundra kronor mer i månaden, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Kvardröjande effekt
Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, är inne på samma linje.
I förra valet fick Socialdemokraterna 30,3 procent av samtliga väljares röster. I gruppen 71 plus fick de 38,6 procent av rösterna och i gruppen 90 plus hela 52,6 procent.
– Väldigt många av dem som vi kallar för äldre väljare blev väljare någon gång på 1960-talet och då blåste det starka vänstervindar. S fick till och med egen majoritet i valet 1968 och väldigt många bildade då en partisympati som har hållit i sig. Det är en långsamt kvardröjande effekt av det, säger han.
Denna fördel för S bland de äldre modereras dock av att valdeltagandet avtar på ålderns höst.
En annan grupp som är något större i år än vid förra valet är förstagångsväljarna. Totalt utgör de dock bara 6,5 procent av de röstberättigade.
– Om jag var partistrateg så skulle jag ju kanske framför allt tänka på den här stora gruppen förstagångsväljare. Även om ökningen är ännu större när det gäller gruppen äldre väljare, så är det en svårare grupp att få att ändra sig, säger Jan Teorell.
Ålder väger inte tyngst
Men de båda experterna är överens om att åldern inte är det som är mest avgörande för hur man röstar. Kön, utbildningsnivå, yrke, om man arbetar inom offentlig eller privat sektor säger till exempel mer om hur en viss person kommer att rösta än åldern.
– Det är större skillnader mellan en yngre man och en yngre kvinna än vad det är mellan en yngre kvinna och en äldre kvinna, säger Jan Teorell.
– Det är väldigt lätt att identifiera folk utifrån ålder och generation, men det är väldigt svårt att specialdesigna budskap till de här grupperna, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
