Kinesiskt medlemskap i IPA "ett bakslag för yttrandefriheten"
Kinesisk bokhandel är full av litteratur från statliga förläggare som "uppträder korrekt" och inte publicerar böcker om för staten känsliga ämnen. Här syns en bok om giftermålet mellan prins William och Kate. Många tror att kinesiska PAC:s inträde i International Publisher Association kommer att ha negativ inverkan på yttrandefriheten i landet. (Foto: Feng Li/Getty Images)


Nyligen valdes en kinesisk, censurerande förläggarförening in i den internationella sammanslutningen av bokförläggare, vars ledord är ”frihet att publicera”. Skandalöst, säger Lars Grahn, tidigare förlagschef för Natur & Kultur.

International Publishers Association, IPA, är en sammanslutning av förläggarföreningar från mer än 50 länder. Deras mål är att främja frihet att publicera och yttrandefrihet. Även föreningar från länder med brister i yttrandefriheten ingår, men ett krav har alltid varit att föreningen då verkar för frihet, i opposition mot statsmakten.

”Deras inte särskilt artikulerade huvudargument för ett medlemskap [för den kinesiska förläggarföreningens] var att ‘Kina är världens största land’.” – Lars Grahn, före detta ordförande i Freedom to Publish

Tysklands, Frankrikes och de nordiska ländernas föreningar var starkt emot ett medlemskap för den kinesiska förläggarföreningen Publishers Association of China (PAC), som i praktiken ingår i en statlig myndighet och utför censuruppdrag. Lars Grahn, som har en gedigen bakgrund i branschen, säger att medlemskapet i IPA är ett bakslag för yttrandefriheten i Kina.

— Om PAC får vara med i IPA kan inte förlag i Kina förvänta sig att IPA stödjer dem, säger han via telefon.

Beskrev censuren

Grahn har bland annat varit förlagschef för Natur & Kultur och är nu styrelseordförande i tidskriften Respons. 2005 var han ordförande i Freedom to Publish. Han ingick då i IPA:s delegation som reste till Peking för att bilda sig en uppfattning om PAC, vilka länge varit intresserade av ett medlemskap i IPA.

— Deras inte särskilt artikulerade huvudargument för ett medlemskap var att ”Kina är världens största land”. De ombads skriva en kommentar till oss om IPA:s stadgar, men den fick vi aldrig, säger Grahn.

Delegationen upptäckte snabbt att PAC inte hade en självständig ställning till staten. Deras lokaler låg till och med i samma hus som den kinesiska regimens administration för press och publikationer.

PAC beskrev tydligt för delegationen hur censuren gick till: I Kina är det inte tillåtet att sprida böcker som saknar ett ISBN-nummer. ISBN ges bara till statliga förlag som uppfört sig korrekt. Privata företag köper sedan nummer av de statliga förlagen för upp till 30 000 kronor.

— Vi konstaterade detta, och sade sedan på IPA:s möte i Frankfurt att vi anser att PAC inte lever upp till de krav som vi har, säger Grahn.

Ekonomiska intressen

Han tror att det är affärer som har fått länder som USA, England och Nederländerna att nu vända i frågan. Han föreställer sig att handeln med böcker blir lättare med PAC som medlem. Många läromedelsförlag säljer böcker till Kina på engelska, böcker som inte har så mycket politiskt innehåll.

Den tyska förläggarföreningen Börsenverein har skrivit ett brev till IPA:s vd Richard Charkin, där de förklarar att de har förlorat sin tillit till organisationen i och med PAC:s medlemskap. De vill att IPA ska fråntas mandatet i Freedom to Publish.

Såväl den norska som den isländska föreningen överväger att lämna IPA. Sveriges förläggarförening ska ha ett extra styrelsemöte på tisdag för att diskutera frågan.

— Vi tycker det är olyckligt [att PAC valdes in], eftersom vi röstade nej. Vi tyckte det var fel, säger Kristina Ahlinder, Svenska förläggareföreningens direktör.

”Inga kommentarer” från IPA

IPA vill inte ge några ytterligare kommentarer om Kina som ny medlem, utan hänvisar till pressmeddelandet som gick ut i oktober.

Kinas förläggarförening, PAC, var en av sju nya medlemmar som valdes in i IPA vid organisationens generalförsamling på bokmässan i Frankfurt i oktober. Ytterligare en kontroversiell ny medlem är Saudiarabien. Dessutom valdes Bangladesh, Grekland, Tunisien, Peru och Slovenien in.