När det blir allt fler människor på jorden som ska försörjas, med klimatförändringar som ställer till problem på matfronten och med priser som stiger mer och mer på mat och el, kommer landbygden och dess människor att spela en större roll än i dag. ”Ska hela Sverige leva?” är titeln på Forskningsrådet Formas nya pocketbok som bland annat klargör dagsläget.
Kerstin Ekman inleder med frågställningen om vi har ett levande landskap i Sverige. Trettiofem forskare ger sedan sina bilder av landsbygdens möjligheter och problem såsom jord- och skogsbruk, öppna landskap, EU:s landsbygdspolitik, jämställdhet, långa avstånd, fritidshus, naturturism – ja, listan kan göras lång.
En av författarna till boken, Dieter Müller på Institutionen för kulturgeografi vid Umeå universitet, har inriktat sig på ett av svenskarnas fritidsintressen: sommarstugan. Han skriver bland annat att det inte finns någon ”fritidshusdemokrati” i Sverige.
Merparten av Sveriges befolkning lever numera i städerna. Urbaniseringen har lett till att landsbygdskommunerna fått allt sämre skatteunderlag, vilket försämrar den kommunala servicen och leder till att fler flyttar, en ond cirkel.
I boken diskuteras vikten av en levande landsbygd och farorna med att den avfolkas. Landsbygden spelar en stor roll även för många stadsbor.
Det finns dock en kategori människor skulle kunna förbättra kommunernas finansiella situation, hävdar Dieter Müller i ett pressmeddelande.
Mer än en halv miljon av Sveriges invånare har ett fritidshus på landet. När sommargästerna kommer genererar det såväl intäkter som arbeten. Dessutom används fritidshusen i högre utsträckning nu än tidigare. Men det räcker inte.
– Och varför kan man inte vara medborgare i två kommuner? Redan idag kan man ju vara medborgare i två stater, säger Dieter Müller.
Som det är nu ger fritidshusen inga skatteintäkter till den kommun där huset ligger, trots att delar av kommunens service utnyttjas.
I Sverige använder vi i princip samma folkbokföringsmetod som när folkräkningen infördes på 1700-talet. Müller anser det vara ett administrativt misslyckande att detta inte kan hanteras när vi nu lever i dataåldern. Skattskrivs man i två kommuner medför det skatteintäkter till den kommun där fritidshuset ligger, vilket skulle främja landsbygdskommunerna. Så kanske kan Dieter Müllers förslag bidra till att hålla hela Sverige levande.
