Pisamätningens besked att var tredje svensk 15-åring bara kan läsa mycket enkla texter pekar på att det behövs ett krafttag i undervisningen.
– Vi kan inte släppa 15-åringar till gymnasiet utan tillräckliga läskunskaper. Därför bör skolan fortsätta med grundläggande läsförståelseträning även på högstadiet, säger forskaren Camilla Olsson.
Den globala kunskapsmätningen Pisa 2025 bjöd på oväntat dåliga nyheter, med historiskt låga resultat i matematik, läsförståelse och naturvetenskap.
Varken Pisaansvariga OECD eller Skolverket kan peka ut en enskild förklaring. Men när Samuel Sollerman, forskare i kunskapsmätningar i matematik vid Stockholms universitet, synar rapporten ser han vissa tendenser.
– Visst är det troligtvis så att svenska elever kan mindre. Men det finns också tecken på att svenska elever inte anstränger sig tillräckligt mycket. I rapporten framgår det att svenska elever svarar snabbt, och fel. De gör så i högre utsträckning än OECD-genomsnittet, det kan ju tyda på att de inte har gjort sitt bästa.
Grunden till allt
Läsforskaren Camilla Olsson vid Göteborgs universitet konstaterar att läsförmågan är central för all inlärning.
– Därför är det allvarligt att 31 procent av 15-åringarna inte når upp till en grundläggande nivå. Den grundläggande lästräningen borde därför inte avslutas efter låg- och mellanstadiet.
Men varför har läsförmågan försämrats? Resultatet, med stora kunskapstapp även internationellt, antyder att utmaningarna ligger på en mer generell nivå. Sannolikt har det med de digitala läsvanorna att göra, med kortare texter eller inspelade texter att lyssna på. Det ger ingen övning i läsflyt, förklarar Camilla Olsson.
– Nu måste vi forska vidare, och vi måste jobba med grundläggande processer på högstadiet, förklara hur texter fungerar, läsa längre texter och motivera till läsning.
Snabba insatser
Hon trodde själv att Pisaresultatet skulle visa på en stabilisering, med tanke på att tryckta läroböcker åter fått en större roll i skolan.
– Men det kanske är något som syns först i nästa Pisamätning.
Oavsett så behövs insatser så snart som möjligt.
– Vi behöver mer forskning och mer lästräning på högstadiet. Det innebär också att högstadielärare behöver fortbildning, säger Camilla Olsson.
