EU vill begränsa medlemsländernas vetorätt även i utrikes- och säkerhetspolitiken. Det innebär mindre nationellt inflytande över frågor som ytterst kan handla om krig och fred.
Den inrikespolitiska härdsmälta som följt på valet har avlett uppmärksamheten från ytterligare en aktuell fråga som rör vårt nationella självbestämmande: EU:s ambitioner att slopa medlemsländernas vetorätt. Enligt interna dokument ska i stället kvalificerad majoritet gälla inom flera viktiga områden, däribland utrikes- och säkerhetspolitiken. Reformen kan ske i samband med unionens utvidgning till bland annat Montenegro, Albanien, Ukraina och Moldavien.
EU fortsätter således på den redan inslagna vägen, där unionen steg för steg blir något helt annat än den tullunion och det samarbete mellan suveräna stater som svenska väljare röstade ja till 1994. Syftet med att slopa vetorätten är att göra det omöjligt för ett enskilt medlemsland att blockera kritiska EU-beslut. Som exempel på varför detta anses nödvändigt hänvisas i regel till Ungerns agerande under Viktor Orbán. Bland förespråkarna kallas reformen ”stärkt beslutskompetens”, vilket är en förskönande omskrivning för att flytta makt från medlemsländerna till Bryssel.













