Lucia kommer med ljuset
(AFP/ SVEN NACKSTRAND)


Idag är det Lucia, den 13 december, och Lucia kommer med ljuset för att ”mörkret ska flykta snart”, som det sjungs i Luciasången.

Det är mörkt ute. Gatlyktorna får hjälp av all julbelysning med att försöka lysa upp natten. Trots det är det mörkt i Stockholm. Solen går inte upp förrän 08.45 och dagsljuset syns bara i sex timmar. Vattnet som strömmar förbi Grand Hotel kan skönjas, liksom det upplysta kungliga slottet på andra sidan vattnet.

Det är morgon och inne på hotellet sover en del av årets nobelpristagare. Lukten av kaffe känns i korridoren och mjuka fötter tassar över golvet. En dörr går upp och över tröskeln går en rad unga kvinnor in i rummet, klädda i vitt från topp till tå, och de sjunger.

Den första av dem har en ljuskrona på huvudet. Den blir som en gloria. Hon har ett rött sidenband runt midjan. Det här är Lucia. Nobelpristagarnas reaktioner varierar, oftast blir de förvånade. Dario Fo, nobelpristagare i litteratur 1997 dansade runt och sjöng duett med Lucia, fast på italienska förstås.

På den tiden när folk levde närmare naturen, trodde de på det övernaturliga. Man ansåg att den 13 december hade årets längsta natt, men egentligen blir den ytterligare några minuter längre. Under den här natten var de övernaturliga makterna ute och härjade och därför var det bäst att vara inomhus och hålla sig vaken. Det lästes besvärjelser över ljusets makter för att få ljuset att återvända.

Lucia-traditionen härstammar ifrån ljuset, mörkret och årets gång. När kristendomen kom till Sverige kunde man inte ha hedniska riter tyckte kyrkan, men att ta bort gammal tradition är inte lätt. Därför omvandlades den till ett firande av helgonet Lucia. Det röda sidenbandet runt midjan symboliserar Lucias helgondöd, men den svenska lucian har mycket lite att göra med helgonet Lucia.

Till luciatraditionen hör sång. Förr drog de unga runt och sjöng utanför fönstren. De sjöng bland annat staffanssånger, vilka är äldre är luciagestalten. Dessa sånger har ett omkväde, en kort kärnfull refräng, som alla sjunger med i. Speciellt en av dessa sånger sjungs under luciafirandet, men huvudsången är Sankta Lucia. Den fick sin svenska text vid sekelskiftet 1900 på en italiensk melodi.

Vid Lucia serveras alltid lussekatt och pepparkakor till kaffet. En lussekatt har inget med Lucia att göra, utan med Lucifer, djävulen. Han är ljusskygg så bullen färgas starkt gul av saffran för att skrämma bort honom. Det är en tradition vi tagit över från Tyskland. Lussekatten kom till Sverige vid 1600-talets slut.

13 december räknades förr som inledningen till julfirandet, då är det elva dagar till julafton.