loading
Inrikes

Lönsamt skärpa krav på invandrare

Karl Vicktor Olsson (TT)

Kommuner som skärper kraven på nyanlända invandrare kan få extra pengar av staten. Regeringen vill locka kommuner med god arbetsmarknad – i stället för god bostadsmarknad – att ta emot invandrare och flyktingar.

-Äntligen slut på flatliberalismen i flyktingpolitiken, säger Malmös socialdemokratiska kommunalråd Ilmar Reepalu.

Sverige står i dag inför en situation som liknar den under Balkankrigen i början av 1990-talet, skriver integrationsminister Nyamko Sabuni (fp), migrationsminister Tobias Billström (m) och utbildningsminister Lars Leijonborg (fp) i en debattartikel. Mängden asylsökande från Irak innebär en särskild utmaning.

Men den här gången måste introduktionen fungera bättre, skriver de, och presenterar ”nya riktlinjer” för integrationspolitiken.

För att fler invandrare snabbare ska få jobb ska de uppmuntras att bosätta sig i ”de kommuner där jobben finns”.

Lönesubvention

Ett stimulansbidrag på 600 miljoner kronor anslås i vårbudgeten. Det är tänkt att locka kommuner med god arbetsmarknad – i stället för god bostadsmarknad – att skriva avtal om mottagning. Därtill anslås 400 miljoner till nya lönesubventioner för invandrare, som i kombination med nystartsjobb finansierar 80 procent av lönen.

För att få del av pengarna måste kommunerna ordna introduktionssamtal med alla nyanlända vuxna redan första veckan. De ska resultera i en överenskommelse om hur just den personen ska få jobb, lära sig svenska eller utbilda sig.

Samtidigt måste kommunen rusta upp svenskundervisningen och ställa skärpta krav på deltagande. Invandrare som inte läser svenska, eller söker jobb tillräckligt aktivt, ska få bidragen minskade eller helt och hållet indragna.

”Kursändring”

Ilmar Reepalu, som förutom kommunalrådsposten är ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting, är skarp kritiker av dagens integrationspolitik. Han ser åtgärderna som en kraftfull kursändring.

-Nu lämnas äntligen den flatliberalism vi haft när det gäller flyktingpolitik, säger han till TT.

Reepalu anser att fokus nu flyttas från det system där asylsökande själva får välja var de vill bo, introducerat av invandrarminister Birgit Friggebo (fp) i början av 90-talet. Systemet har skapat tunga bördor för kommuner populära i invandrarkretsar, som Malmö och Södertälje.

-Arbetsmarknadsminister Littorin talar ju om att en svensk som är arbetslös från den 2 juli måste vara beredd att flytta dit där det finns jobb, annars utgår inte a-kassa. Det måste ju rimligen gälla människor från andra länder också, säger Reepalu.

Integration utreds

Riktigt så långt når inte regeringens förslag, ännu, säger tjänstemän till TT. Men sådana regler kan bli resultatet av den utredning regeringen tillsatte på torsdagen.

En konsult vid tankesmedjan Den nya välfärden, Monica Werenfels-Röttorp, ska fram till den 2 juni 2008 fundera över en rad grundläggande frågor i integrationspolitiken, bland annat ansvarsfördelningen mellan stat och kommun, storleken på statlig ersättning och en rad metoder för ökad effektivitet.

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Inrikes

Lönsamt skärpa krav på invandrare

Karl Vicktor Olsson (TT)

Kommuner som skärper kraven på nyanlända invandrare kan få extra pengar av staten. Regeringen vill locka kommuner med god arbetsmarknad – i stället för god bostadsmarknad – att ta emot invandrare och flyktingar.

-Äntligen slut på flatliberalismen i flyktingpolitiken, säger Malmös socialdemokratiska kommunalråd Ilmar Reepalu.

Sverige står i dag inför en situation som liknar den under Balkankrigen i början av 1990-talet, skriver integrationsminister Nyamko Sabuni (fp), migrationsminister Tobias Billström (m) och utbildningsminister Lars Leijonborg (fp) i en debattartikel. Mängden asylsökande från Irak innebär en särskild utmaning.

Men den här gången måste introduktionen fungera bättre, skriver de, och presenterar ”nya riktlinjer” för integrationspolitiken.

För att fler invandrare snabbare ska få jobb ska de uppmuntras att bosätta sig i ”de kommuner där jobben finns”.

Lönesubvention

Ett stimulansbidrag på 600 miljoner kronor anslås i vårbudgeten. Det är tänkt att locka kommuner med god arbetsmarknad – i stället för god bostadsmarknad – att skriva avtal om mottagning. Därtill anslås 400 miljoner till nya lönesubventioner för invandrare, som i kombination med nystartsjobb finansierar 80 procent av lönen.

För att få del av pengarna måste kommunerna ordna introduktionssamtal med alla nyanlända vuxna redan första veckan. De ska resultera i en överenskommelse om hur just den personen ska få jobb, lära sig svenska eller utbilda sig.

Samtidigt måste kommunen rusta upp svenskundervisningen och ställa skärpta krav på deltagande. Invandrare som inte läser svenska, eller söker jobb tillräckligt aktivt, ska få bidragen minskade eller helt och hållet indragna.

”Kursändring”

Ilmar Reepalu, som förutom kommunalrådsposten är ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting, är skarp kritiker av dagens integrationspolitik. Han ser åtgärderna som en kraftfull kursändring.

-Nu lämnas äntligen den flatliberalism vi haft när det gäller flyktingpolitik, säger han till TT.

Reepalu anser att fokus nu flyttas från det system där asylsökande själva får välja var de vill bo, introducerat av invandrarminister Birgit Friggebo (fp) i början av 90-talet. Systemet har skapat tunga bördor för kommuner populära i invandrarkretsar, som Malmö och Södertälje.

-Arbetsmarknadsminister Littorin talar ju om att en svensk som är arbetslös från den 2 juli måste vara beredd att flytta dit där det finns jobb, annars utgår inte a-kassa. Det måste ju rimligen gälla människor från andra länder också, säger Reepalu.

Integration utreds

Riktigt så långt når inte regeringens förslag, ännu, säger tjänstemän till TT. Men sådana regler kan bli resultatet av den utredning regeringen tillsatte på torsdagen.

En konsult vid tankesmedjan Den nya välfärden, Monica Werenfels-Röttorp, ska fram till den 2 juni 2008 fundera över en rad grundläggande frågor i integrationspolitiken, bland annat ansvarsfördelningen mellan stat och kommun, storleken på statlig ersättning och en rad metoder för ökad effektivitet.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024