LinkedIns självcensur visar vad det kostar att göra affärer i Kina
LinkedIns VD Jeff Weiner talar på Computer History Museum i Kalifornien, 2011. Weiner meddelade i februari att LinkedIn kommer att följa Kinas censurregler, och detta visade sig i veckan i samband med årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg. (Mandel Ngan/AFP/Getty Images)


I samband med årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg avslöjades att det sociala mediet LinkedIn censurerar innehåll i enlighet med Kinesiska kommunistpartiets lagar. Det är dock bara ett av flera bevis på senare tid att det pris man ofta får betala för att göra affärer i Kina är att anpassa sig till den statliga censuren, även utanför landet.

Facebook och Twitter blockerades i Kina 2011, och sedan dess har det varit något av ett mysterium hur LinkedIn lyckats fortsätta att operera på den kinesiska marknaden. Nu i veckan fick det mysteriet sin förklaring.

Den 4 juni, på 25-årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg, fick flera LinkedIn-användare i Hongkong email från företaget som sade att deras poster om massakern hade blockerats.

Det var emellertid väntat att LinkedIn skulle idka censur; vd:n Jeff Weiner meddelade i februari att hans sajt skulle följa den kinesiska regimens restriktioner. Hans uttalande kom när LinkedIn sjösatte sin betaversion av sajten på förenklad kinesiska.

Den 4 juni fick världen bevittna konsekvenserna av LinkedIns beslut, när företaget censurerade poster om massakern på Himmelska fridens torg 1989.

Allmänhetens reaktion blev särskilt stark eftersom användare i Hongkong fick meddelanden om att deras poster hade censurerats. I enlighet med Kinas ”ett land, två system”-politik ska Hongkong inte innefattas av det Kinesiska kommunistpartiets censur.

Charles Mok, som sitter i Hongkongs parlament, fick ett mail från LinkedIn där han skrev att en av hans poster hade censurerats i Kina för att den hade ”innehåll som är förbjudet i Kina”.

Mok kommenterade på Twitter: ”LinkedIn stödjer öppet Kinas censorer, och borde fördömas för detta agerande”.

Det visar sig att LinkedIns censuravtal med Kina har två delar: en som påverkar människor i Kina och en som påverkar användarna i hela resten av världen.

Doug Madey på LinkedIn sade i ett uttalande: ”Vi filtrerar visst innehåll så att det inte dyker upp hos användare i Kina. Vi filtrerar även visst innehåll från användare i Kina, så att det inte dyker upp någon annanstans”.

Hani Durzy, en annan representant för LinkedIn, sade i en telefonintervju att företaget lyder de kinesiska censorerna, men försöker att göra det på ett sätt som är transparent, vilket är anledningen till att användarna fick email om att deras poster censurerats.

– Det är en utmaning. Vi ska inte låtsas att det här är lätt, sa han.

LinkedIns avtal med Kina är inte en isolerad företeelse. Det blir allt mer uppenbart att den som vill göra affärer inne i Kina får foga sig i Kinas censur även utanför landet.

Till exempel fick Det Bästa ta bort en artikel ur en upplaga som skulle publiceras i Australien, Nya Zeeland, Singapore, Malaysia och Indien.

Artikeln, som skrivits av den australiensiske författaren L.A. Larkin, nämnde den i Kina förföljda andliga metoden Falun Gong. Kinesiska myndigheter lyckades censurera den eftersom Det Bästa tryckte upplagan inne i Kina.

Affärstidningen Bloomberg stoppade en undersökande artikel om korruption bland kinesiska ledare som skulle ha tryckts utanför Kina i november 2013. New York Times rapporterade att artikeln stoppades för att man trodde att den skulle påverka Bloombergterminalernas försäljning i Kina.

I februari kom även rapporter om att sökresultat på kinesiska på Microsofts sökmotor Bing censurerades för användare i USA. Microsoft förnekade emellertid detta.

Flera internationella företag har lämnat Kina på grund av de sociala förhållandena. Googles tillbakadragande 2010 är kanske det mest kända. Lösningen på det här växande problemet behöver dock komma från utanför affärssektorn, menat George Enderle, professor i internationell affärsetik på Notre Dame-universitetet i USA.

– I Kina är affärsverksamhet mycket kopplad till regeringen. Det gör situationen ännu mer komplicerad. Det handlar inte bara om hur enskilda företag bör agera, utan också om ledarstrukturen och den kulturella strukturen när det gäller att göra affärer med integritet, sa han.

Problemen skulle kunna hanteras genom att företagen agerar kollektivt. Om företagen kollektivt hade vägrat att följa censurkraven från den kinesiska regimen så är det möjligt att situationen skulle vara annorlunda i dag. Men så blev det inte, och det innebär att det är helt avgörande för ett företags möjligheter att göra affärer i Kina att det följer Kinas censurpolitik.

Om situationen ska förändras krävs det att en utländsk regering också spelar en roll, enligt Enderle.

– Det är inte bara upp till företagen, sade han.