Krönika: Stämningen infinner sig även utan snö
Krönikör Madeleine Almberg.


I dag är det både den första advent och första december. Det är nu man inleder det nya kyrkoåret och det är även en markering av att julen närmar sig. Advent betyder ankomst.

För mig är den här tiden förknippad med snö och minusgrader, men utanför fönstret skiner solen och det är plusgrader, så känslan av att det snart är jul vill inte riktigt infinna sig.

Vi har alltid som tradition att besöka Skansens julmarknad den här helgen och i år är inget undantag. Vi ger oss iväg för att botanisera bland godsaker, hantverk och leksaker. Vi lyssnar på körer som sjunger julsånger och dricker glögg.

I år är det 110 år sedan Skansen ordnade sin första julmarknad och även om traditionen lever vidare och dagens julmarknad inte har förändrats så mycket sedan jag var barn och besökte Skansens julmarknad för första gången, så skiljer sig upplevelsen åt.

Ibland har det regnat, ibland har det varit snöstorm, ibland har det varit så kallt, så man önskat att man hellre stannat hemma i värmen. Och ibland har den varit så där magisk, precis lagom kallt och mycket snö.

Både advent och många av julens ritualer har fått sin karaktär från sent 1800-tal. Det var i slutet av 1800-talet som man införde adventsljusstaken, efter en förebild av tyska så kallade adventsgranar. Den elektriska adventsljustaken kom i slutet av 1930-talet och hänger samman med en svensk traditon att låta ljusen brinna i fönstren för att lysa upp vägen för julottebesökarna som var på väg till kyrkan.

Adventsstjärnorna som många hänger i fönstret under den här tiden kom till under 1930-talet. Den är besläktad med en äldre tradition, att gå stjärna, även kallad Staffanssång. Det var ett stjärngossefölje som gick runt i bygden och spelade i gårdarna om hur Betlehems stjärna förebådar Jesu födelse. Skådespelet fick gärna innehålla olika upptåg. Som belöning fick gossarna mat och dryck och stjärnspelen är kända i Sverige sedan 1600-talet.

Den första advensstjärnan blev till redan på 1880-talet i den tyska staden Herrnhut och symboliserar Betlehemsstjärnan som vägledde de tre vise männen till stallet.

Den tyska handeln började sedan masstillverka dessa stjärnor och sälja dem runt jul. 1934 började man sälja de tyskimporterade adventsstjärnorna i Sverige, men Erling Persson, grundare av klädföretaget Hennes & Mauritz, börjar massproducera dessa adventsstjänor 1941 och den typiska sjuuddiga och gulröda advensstjärnan fick nu sin form.

Man tillverkade 200 000 stjärnor av papp mitt under det brinnande världskriget och sålde dessa för 2 kronor och 50 öre styck. Som mest sysselsatte stjärntillverkningen trehundra personer, mest norska, danska och polska flyktingar.

Så trots att snön i år lyste med sin frånvaro, så bidrog de vackra julsångerna, adventsstjärnorna i fönstren, glöggen och pepparkakorna ändå till att julstämningen så sakteliga började infinna sig.