Krönika: Den olympiska surdegen
Krönikör Aron Lamm.


Två av de mest engagerande TV-evenemangen, Melodifestivalen och OS, går just av stapeln, samtidigt. Eftersom jag inte har nån vanlig TV-mottagning längre så missar jag båda två. Okej, Melodifestivalen kan jag faktiskt kolla på SVT Play om jag vill, men den väljer jag helt enkelt bort. Det är inte min grej. OS hade jag däremot säkert kollat en del om omständigheterna hade varit annorlunda, som till exempel att jag hade haft en TV och de erforderliga kanalerna. Jag gillar den typen av upptåg.

Nu har det i och för sig blivit svårare att uppskatta OS, på grund av all politik. De som känner mig vet ju att jag tycker att Peking-OS 2008 var en betydligt värre skandal än det nu pågående i Sotji, om man nu ska gradera sånt. Jag vet faktiskt inte hur man ska förhålla sig till det där.

Är bojkott rimligt? Tja, det har bojkottats en del tidigare, under kalla kriget till exempel. Om ett land som Sverige bojkottar märks det knappast alls, och om några av de stora länderna bojkottar får det effekten att de storfräsare som inte bojkottar får fler medaljer, vars värde för alltid kan ifrågasättas, eftersom en del av det förmodat bästa motståndet saknades.

Ska man protestera,
och i så fall hur och mot vad? Ska idrottsmän manifestera mot det värdland som har bränt miljarder på att ta emot dem för vad som kanske är deras livs chans? Ska man överhuvudtaget göra OS till en arena för protester, och var drar man i så fall gränsen? Till exempel passar nu den mindre kända kaukasiska folkgruppen Tjerkesserna på att protestera mot hur de på 1800-talet fördrevs från området där OS hålls. Om vi hade OS i Sverige, skulle det vara rimligt att protestera mot hur vi behandlade romerna eller samerna förr i tiden, eller kanske rentav den oerhört brutala försvenskningen av Skåne på 1600-talet?

Ska vi dra gränsen vid pågående övergrepp så har jag ändå svårt att se att särskilt många länder skulle klara sig utan några protester alls. Det finns alltid förtryckta grupper och missförhållanden. Åtminstone skulle antalet möjliga länder minska drastiskt.

Och för er som tycker att Ryssland borde ha förvägrats OS: Vem ska avgöra vilka länder som är okej? För trots de högstämda olympiska idealen så är ju den Internationella olympiska kommittén ökänd för sin korruption. Ur det perspektivet kanske hela OS borde bojkottas rakt av. Men så sker så klart inte; det blir bara större och dyrare och mer välbesökt och välbetittat för varje gång, och rätt många av mina vänner som i flera veckor intensivt uttryckt sin vrede över att den ryska statsledningen får sola sig i internationell glans, statusuppdaterar nu glatt om hockey och skidor. Folk gillar OS, helt enkelt, var det än hålls.

Notera att jag inte har
någon lösning eller ens ett förslag på hur man ska förhålla sig. Jag vet faktiskt inte. Däremot har jag ett förslag på en gren som skulle kunna ingå: vintergolf. Vissa av golfarna på den golfbana jag bor på låter sig nämligen inte hindras av lite snö. De byter bara färg på bollarna till grällt orange eller chockrosa så att de blir lättare att hitta. Det är kanske ett koncept man kan vidareutveckla till nåt slags alpin gren? Det är ju i alla fall inte knäppare än skidskytte.