loadingBristen på svenskt nötkött väntas hålla i sig i flera år framåt. Bild från en matbutik i Stockholm i mars i år. Foto: Magnus Lejhall/TT
Bristen på svenskt nötkött väntas hålla i sig i flera år framåt. Bild från en matbutik i Stockholm i mars i år. Foto: Magnus Lejhall/TT
Inrikes

Köttbrist i flera år framåt: ”Varit bortskämda”

Tove Christensen/TT

Vill du äta svenskt kött? Då kan inälvsmat bli det nya. Bristen på nötkött i kyldiskarna kan hålla i sig i flera år, enligt forskaren Anna Hessle.

– Vi kommer att ha en ännu större brist framöver, säger hon.

Larmen från matbutiker och lantbrukare om brist på svenskt nötkött har varit återkommande. Det är ingen slump, enligt Anna Hessle, docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

– Det är en brist i förhållande till vad folk vill köpa – folk vill köpa svenskt nötkött men så finns det inte i affären. I andra änden står slakterierna och konkurrerar om de slaktdjur som finns, och bjuder över varandra med högre priser.

Svenskt nötkött kan tillgodose lite mer än hälften av Sveriges efterfrågan. Resterande är utländskt nötkött från främst Europa, där det också är en bristvara.

Samtidigt visar Jordbruksverkets senaste årssiffror en något ökad slakt i Sverige. Men Anna Hessle härleder det till en ökad slakt av kvigor och kor, vilket beror på att lantbrukare slutar eller att ingen vill köpa djuren.

– De hondjur som slaktas i dag skulle ju kunna få en kalv nästa år, men de kalvarna kommer inte födas, och då kommer vi ha en brist om tre år.

Anna Hessle, husdjursagronom och docent i utfodring inom nötköttsproduktion vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Foto: Ola Jennersten

Byggts upp i åratal

Kor är dräktiga i knappt ett år och beroende på vad kalven ska användas till tar det olika lång tid innan djuret slaktas. Därför kan bristen bli större kommande år.

– Det måste till något som vänder trenden. Över lag är detta en långsiktig verksamhet, säger Anna Hessle.

Förklaringen till bristen finns flera år tillbaka. Många djur slaktades efter extremvärmen 2018. Sedan kom kostnadsökningar med pandemin och kriget i Ukraina. Matpriserna har ökat därefter, men länge har intäkterna inte täckt utgifterna.

Branschorganisationen Svenskt kött lyfter att det försvårat generationsväxlingar där vissa lantbruk har avvecklats i stället. Köttbristen beror även på minskad mjölkproduktion.

– Det har lett till färre kalvar och då blir det också minskad köttproduktion, säger vd Isabel Moretti.

Isabel Moretti, vd för Svenskt kött. Pressbild. Foto: Ewa Stackelberg

Äta inälvsmat

Hon får medhåll från Anna Hessle om behovet av lantbrukare.

– Det vi behöver för att upprätthålla volymerna är att få nya lantbrukare. Det är lantbrukarna som är bristvaran.

Pölsa med rödbetor och mandelpotatis - i tider av köttbrist uppmanar branschen svenskar att äta mer av djuret och hitta tillbaka till inälvsmaten. Foto: Jurek Holzer/SvD/TT

I tider av köttbrist jobbar Svenskt kött för framtidens mat, där Isabel Moretti uppmanar till att äta mer av djuret.

– Vi har varit ganska bortskämda, så att säga, att vi kan välja vad vi tycker är gott eller inte. Jämfört med andra länder äter vi inte så mycket inälvsmat till exempel – finns det saker vi kan göra, kan vi ha ett mer modernt sätt att tillaga inälvsmat?

Inälvsmat

Inälvsmat, även kallat innanmat, är bland annat lever, hjärta, tunga och njure. Konsumtionen av inälvsmat skiljer sig åt mellan olika matkulturer. För miljön är det bättre om fler delar av djuret äts så att hela djuret kan tas till vara.

Både inälvsmat och blod är mycket näringsrikt. Till exempel innehåller blod mer protein och 25 gånger mer järn än en ryggbiff.

Det finns flera traditionella rätter inom svensk husmanskost som innehåller inälvsmat. Däribland blodpudding, lungmos, pölsa, blodpalt, leverkorv och korvkaka.

Källa: Svenskt kött, Smaka Sverige, Livsmedelsverket

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingBristen på svenskt nötkött väntas hålla i sig i flera år framåt. Bild från en matbutik i Stockholm i mars i år. Foto: Magnus Lejhall/TT
Bristen på svenskt nötkött väntas hålla i sig i flera år framåt. Bild från en matbutik i Stockholm i mars i år. Foto: Magnus Lejhall/TT
Inrikes

Köttbrist i flera år framåt: ”Varit bortskämda”

Tove Christensen/TT

Vill du äta svenskt kött? Då kan inälvsmat bli det nya. Bristen på nötkött i kyldiskarna kan hålla i sig i flera år, enligt forskaren Anna Hessle.

– Vi kommer att ha en ännu större brist framöver, säger hon.

Larmen från matbutiker och lantbrukare om brist på svenskt nötkött har varit återkommande. Det är ingen slump, enligt Anna Hessle, docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

– Det är en brist i förhållande till vad folk vill köpa – folk vill köpa svenskt nötkött men så finns det inte i affären. I andra änden står slakterierna och konkurrerar om de slaktdjur som finns, och bjuder över varandra med högre priser.

Svenskt nötkött kan tillgodose lite mer än hälften av Sveriges efterfrågan. Resterande är utländskt nötkött från främst Europa, där det också är en bristvara.

Samtidigt visar Jordbruksverkets senaste årssiffror en något ökad slakt i Sverige. Men Anna Hessle härleder det till en ökad slakt av kvigor och kor, vilket beror på att lantbrukare slutar eller att ingen vill köpa djuren.

– De hondjur som slaktas i dag skulle ju kunna få en kalv nästa år, men de kalvarna kommer inte födas, och då kommer vi ha en brist om tre år.

Anna Hessle, husdjursagronom och docent i utfodring inom nötköttsproduktion vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Foto: Ola Jennersten

Byggts upp i åratal

Kor är dräktiga i knappt ett år och beroende på vad kalven ska användas till tar det olika lång tid innan djuret slaktas. Därför kan bristen bli större kommande år.

– Det måste till något som vänder trenden. Över lag är detta en långsiktig verksamhet, säger Anna Hessle.

Förklaringen till bristen finns flera år tillbaka. Många djur slaktades efter extremvärmen 2018. Sedan kom kostnadsökningar med pandemin och kriget i Ukraina. Matpriserna har ökat därefter, men länge har intäkterna inte täckt utgifterna.

Branschorganisationen Svenskt kött lyfter att det försvårat generationsväxlingar där vissa lantbruk har avvecklats i stället. Köttbristen beror även på minskad mjölkproduktion.

– Det har lett till färre kalvar och då blir det också minskad köttproduktion, säger vd Isabel Moretti.

Isabel Moretti, vd för Svenskt kött. Pressbild. Foto: Ewa Stackelberg

Äta inälvsmat

Hon får medhåll från Anna Hessle om behovet av lantbrukare.

– Det vi behöver för att upprätthålla volymerna är att få nya lantbrukare. Det är lantbrukarna som är bristvaran.

Pölsa med rödbetor och mandelpotatis - i tider av köttbrist uppmanar branschen svenskar att äta mer av djuret och hitta tillbaka till inälvsmaten. Foto: Jurek Holzer/SvD/TT

I tider av köttbrist jobbar Svenskt kött för framtidens mat, där Isabel Moretti uppmanar till att äta mer av djuret.

– Vi har varit ganska bortskämda, så att säga, att vi kan välja vad vi tycker är gott eller inte. Jämfört med andra länder äter vi inte så mycket inälvsmat till exempel – finns det saker vi kan göra, kan vi ha ett mer modernt sätt att tillaga inälvsmat?

Inälvsmat

Inälvsmat, även kallat innanmat, är bland annat lever, hjärta, tunga och njure. Konsumtionen av inälvsmat skiljer sig åt mellan olika matkulturer. För miljön är det bättre om fler delar av djuret äts så att hela djuret kan tas till vara.

Både inälvsmat och blod är mycket näringsrikt. Till exempel innehåller blod mer protein och 25 gånger mer järn än en ryggbiff.

Det finns flera traditionella rätter inom svensk husmanskost som innehåller inälvsmat. Däribland blodpudding, lungmos, pölsa, blodpalt, leverkorv och korvkaka.

Källa: Svenskt kött, Smaka Sverige, Livsmedelsverket

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025