Lågkonjunkturen som drabbade kommunerna 2008 fick regeringen att skjuta till miljardbelopp vilket kan ha fått fel effekt. Statsbidrag belönar slöseri, menar Svenskt Näringsliv.

De statliga utgifterna under perioden 1998-2008 pressades ned för att hushålla med skattemedlen. Den genomsnittliga svenska kommunen ökade däremot sina utgifter med 35 procent, vilket berodde på den förda politiken i kommunerna, skriver Svenskt Näringsliv som idag, den 17 augusti, kom ut med en rapport.

Ansvaret för de sociala skyddsnäten vilar på staten. Kommunernas kärnuppgift däremot är att tillhandahålla välfärd i skola och omsorg men någon tydlig ökning av kvaliteten kan inte förnimmas på detta område. Uppfattningen i samhället är att det istället satsas mindre på välfärden idag än tidigare.

Svenskt Näringsliv skriver i sin rapport att det finns en ”ovanligt stor efterfrågan på tjänstemän” i kommunerna vilka även beslutar kring den kommunala ekonomin. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFUA, har visat att när kommuner får ökat stöd används pengarna till egen personal, inte till mer personal inom skola och omsorg.

Det finns emellertid stora skillnader mellan kommunerna men något samband mellan välfärdsutveckling och utgiftsexpansion går inte att finna. De sparsamma kommunerna har ökat resurser i skola och omsorg i lika stor utsträckning som de mest spendersamma. Stockholm till exempel har ökat sina utgifter med knappt 3 procent sedan 1998.

Svenskt Näringsliv efterlyser förändringar i kommunallagen och förändrade attityder bland kommunledningarna för att förbättra förutsättningarna för skola och omsorg och hur man hushållar med skattemedlen. Kommunerna måste förstå kopplingen mellan frikostlighet i goda år och underskott som följer i spåren på lågkonjunktur. Det är svårt sedan att skära ned på byråkrati och kostnader utanför ramarna för kommunernas kärnverksamhet när kommunerna måste ta ansvar för sitt underskott.
.