Klorofyll - en bra anledning att äta grönt
(Foto: Altrendo/Getty Images)


Våra mödrar sade till oss att äta grönsaker för att vara friska. Det amerikanska institutet för cancerforskning föreslår en diet som är rik på frukt och grönsaker för att det kan minska risken för cancer med 30 procent. Varför är då frukt och grönsaker så bra för oss? En del av svaret är att det innehåller klorofyll.

Växter har kämpat mot organismer som orsaker sjukdomar längre än vad människor har. De har utvecklat en rad mycket effektiva kemiska försvar som även kan fungera för människor.

Klorofyll, som är en kemikalie och gör växten grön, finns i de flesta frukter och grönsaker. För oss har klorofyll många välgörande egenskaper t.ex. att stödja produktionen av röda blodkroppar, minska kolesterol, sänka blodtrycket och bidra till ett starkt immunförsvar [1-4]. Det är känt att klorofyll kan förhindra bakterietillväxt och göra det möjligt för kroppen att producera enzymer som skyddar mot cancer [5,6]. Det formar molekylsammansättningar med vissa kemikalier, som exempelvis aflatoxin [7] som misstänks orsaka cancer, och därmed blockeras dess cancerogena effekt.

Amerikaner konsumerar dock bara frukt och grönsaker vid tre tillfällen per dag – alltså mycket mindre än de fem till nio tillfällen som rekommenderas. [8]. Mängden klorofyll och dess kvalitet varierar dessutom i mat och försämras när maten bearbetas och tillagas. Tills amerikaner ändrat sin diet kan en lösning vara en daglig kur med tillskott av klorofyll.

Det finns ett antal kosttillskott som anges innehålla klorofyll. Naturligt klorofyll är däremot inte så vanligt förekommande på grund av dess kemiska instabilitet. I växter skyddas klorofyllet av cellväggarna. Under matsmältningsprocessen måste kroppen bryta ner cellväggarna för att få tillgång till klorofyllet, vilket minskar mängden klorofyll som tas upp av kroppen.

Vad gäller stabilitet, så finns det en del produkter som består av “naturlig klorofyll” i form av växten alfalfas alla delar. Men det är svårt för kroppen att använda naturligt klorofyll eftersom det är fettlösligt. För att kroppen ska kunna använda fettlösliga ämnen måste de bli vattenlösliga genom att bindas till proteiner, så att de ska kunna komma in i och transporteras av det vattenbaserade blodet.

Kostillskott som anges innehålla klorofyll är i själva verket Chlorophyllin, som är en halvsyntetisk blandning av vattenlösliga salter som deriverats från klorofyll. Många av de Chlorophyllinpreparat som finns på marknanden saknar biologiska fördelar och vissa är faktiskt giftiga. Det exakta kemiska sammansättningen av den Chlorophyllin som finns tillgänglig kommersiellt varierar dessutom på grund av dess ursprung – vanligtvis alfalfa – och genom en extraktionsprocess som utvecklades för att producera Chlorophyllin som ett färgämne till mat, och inte som ett kostillskott.

Genom detaljerade långtidsstudier vet man att nästan alla biologiska fördelar från klorofyll kommer från bara tre ämnen [4]. Inte överraskande så är det bara vissa delar av dessa beståndsdelar som ger hälsofördelar och är lösliga i vatten. Både blandningen av dessa klorofylldelar och metoden för att extrahera dem är patenterade. Blandningen finns på marknaden som ”radachlorophyll.”

Studier på radachlorophyll visar ytterligare en fördel som stöder egenskapen att bekämpa cancer som har rapporterats för klorofyll och Chlorophyllin. Den kemiska strukturen för vissa delar av radachlorophyll liknar nämligen delar av kroppens celler och cancerartade tumörer som söker näring dras till radachlorophyllet. Då radachlorophyll hämmar onormal celltillväxt [4] så saktas cancertumörers tillväxt därmed ned.

Så våra mödrar hade rätt – vi ska äta våra grönsaker! Förutom klorofyll innehåller frukt och grönsaker många vitaminer, spårämnen och fibrer. Restauranger erbjuder allt oftare sallader på sina menyer, och att ”snaska” på frukt istället för chips och kakor är ett bra sätt att hålla antalet kalorier nere. Livsmedelsaffärer har ett brett sortiment att välja av – men om man tror att man inte får i sig vad kroppen behöver så kan man överväga att inhandla klorofyll som kosttillskott.

Referenser:
1. E. G. Snyder, ”Bacteriostatic substance and process for making the
same,” U. S. Patent 2, 274, 101 (Feb. 24, 1942)
2. E. A. Allen, ”New porphyrinic and chlorophyllic and compositions and
process therefore,” U. S. Patent 3, 102, 891 (Sept. 3, 1963)
3. J. Howell Hughes and A. L. Latner, ”Chlorophyll and hemoglobin
regeneration after hemorrhage” Journal of Physiology 86, 388-395 (1936)
4. V. Reshetnickov et al. ”Photosensitizer and method for production
thereof,” U. S. Patent 6,969,765 November 29 (2005)
5. J. W. Fahey et al. ”Chlorophyll, chlorophyllin and related
tetrapyrroles are significant inducers of mammalian phase 2
cytoprotective genes,” Carcinogenesis 26/7, 1247-1255 (2005)
6. E. G. Vakulovskaya, ”Photodynamic therapy and fluorescent diagnostics
of head and neck cancer with second-generation photosensitizers,” Proc.
of SPIE 5973, 81-86 (2005).
7. P. A. Egner et al. ”Chlorophyllin intervention reduces aflatoxin-DNA
adducts in individuals at high risk for liver cancer.” PNAS 98
14601-14606 (2001)
8. Harvard School of Public Health, ”Fruits and Vegetables”
http://www.hsph.harvard.edu/nutritionsource/fruits.html

Dr. Aland. K. Chin är en fysiker med intresse i kost. Han är chef för TryAls, LLC (www.tryals.com) som säljer radachlorophyllbaserade kosttillskott.

* Aflatoxin är ett gift (toxin) som orsakar levercancer och som
framkallas av möglet Aspergillus flavus i djurforder och i viss
människoföda, till exempel jordnötssmör. (Källa: Medicinsk Terminologi
Lexikon 1981 av Bengt I Lindskog, Bengt L Zetterberg)

Översatt från: http://en.epochtimes.com/news/7-4-12/54035.html