Kinesiska regimen nästan bankrutt enligt känd ekonomiprofessor
Larry Lang, ekonomiprofessor vid Chinese University of Hong Kong. (Foto: Wu Lianyou/The Epoch Times)


Kinas ekonomi har ett rykte om sig att vara stark och blomstrande, men enligt en känd kinesisk TV-profil går landets BNP bakåt.

Larry Lang, professor i ekonomi vid Chinese University of Hong Kong, sade i en föreläsning – som han inte visste att den spelades in – att den kinesiska regimen befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris och på ruinens brant. Han fällde bland annat den slående kommentaren att ”alla provinser i Kina är Grekland”.

När Lang höll tal i Shenyang i Liaoningprovinsen i norra Kina den 22 oktober krävde han bland annat att inga ljud- eller videoupptagningar skulle ske och att media inte skulle bevaka det hela. På den ljudupptagning som nu finns på youtube kan han höras säga att ingen får lägga upp hans tal på nätet, annars ”kommer alla att få bekymmer”.

I den ovanliga föreläsningen, som hölls bakom lyckta dörrar, gav Lang en öppenhjärtig analys av den kinesiska ekonomin och av den censur som drabbar intellektuella och offentliga personer.

– Det jag kommer säga är helt sant, men under det nuvarande systemet tillåts vi inte säga sanningen, sade han.

Lang, som annars framstår som mycket städad på sina uppmärksammade TV-program, sade:
– Tro inte att vi lever i en lugn tid. Media kan egentligen inte rapportera om någonting alls. Vi som gör TV-program är så bedrövade och frustrerade eftersom vi inte kan arbeta normalt. Så fort något har med regeringen att göra kan vi inte rapportera om det.

Han sade att regimen inte lyssnar på experter och att partiföreträdarna är outhärdligt arroganta.

– Så fort du inte håller med dem tror de att du är emot dem, sade han.

Langs bedömning att regimen är bankrutt baserades på fem antaganden.

Det första är att statens skulder uppgår till 36 biljoner yuan. Man har kommit fram till denna kalkyl genom att räkna samman de lokala kinesiska statsskulderna (mellan 16 och 19,5 biljoner yuan) och de statligt ägda företagens skulder (ytterligare 16 biljoner yuan). Med en ränta på två biljoner om året tror han att saker kommer falla samman snabbt.

Det andra är att regimens officiella inflationssiffra på 6,2 procent är fabricerad. Den verkliga inflationen är 16 procent, enligt Lang.

Det tredje är att ekonomin har en för stor överkapacitet och privatkonsumtionen bara ligger på 30 procent av den ekonomiska verksamheten. Lang sade att från och med juli i år föll det så kallade Inköpschefsindex (PMI), som bedömer tillverkningsindustrin, till 50,7 vilket är en ny bottennotering. Han menar att detta är ett tecken på att Kinas ekonomi befinner sig i recession.

Det fjärde är att av regimen publicerad BNP på 9 procent också är fabricerad. Enligt Langs data har Kinas BNP minskat med 10 procent. Han sade att de uppblåsta siffrorna kommer från dramatiska ökningar inom fastighetsutveckling för varje år (något som står för så mycket som 70 procent av BNP för 2010).

Det femte är att skatterna är för höga. Förra året låg beskattningen av kinesiska företag på 70 procent av inkomsterna. På individnivå ligger det på 81,6 procent enligt Lang.

När väl den ”ekonomiska
tsunamin” drabbar kommer regimen att förlora sin trovärdighet och Kina kommer att bli det fattigaste landet i världen, sade Lang.

Flera kommentatorer har sagt att de i stort håller med om Langs analys.

Professor Frank Xie på University of South Carolina, Aiken, sade att tanken på att Kina skulle gå i konkurs inte är långsökt. Stora byggprojekt har hjälpt till att blåsa upp BNP, sade han.

– På ytan är det stora siffror, men inflationen är ännu större. Så i verkligheten befinner sig Kina i lågkonjuktur.

Xie sade vidare att man inte borde lita på officiella siffror. Regimens vice premiärminister, Li Keqiang, har till exempel erkänt för en amerikansk diplomat att han inte tror på den statistik som produceras av tjänstemän längre ner i leden, och att han, när han var guvernör i Liaoning, ”krävde att personligen få se hårddata”.

Ekonomen Chen Xiaoning, som även var assistent till den tidigare avsatte partiledaren Zhao Ziyang, sade att det beröm som öses över den ”kinesiska modellen” ofta är baserat på de mycket synliga byggprojekten, hög BNP och mycket pengar i utlandsreserver.

– De bryr sig lite om sådant som att folks grundläggande rättigheter garanteras eller att deras levnadsstandard höjs, sade han.

Bakom den hårdstyrda ekonomin, som kan verka effektiv, försiggår enormt slöseri och korruption, sade Cheng. Det innebär att det spenderas lite på utbildning, väldfärd, vård och liknande.

Cheng sade att den kinesiska regimen under det senaste årtiondet främst berikat sig genom fastighetsutveckling. Man har köpt bostäder i och utanför städer billigt (eller bara tagit över dem) och sålt dem till utvecklare för stora pengar. 

Enligt Cheng står regimföreträdarnas mål – att berika sig själva och öka sin makt – i direkt konflikt med folkets. Det innebär att sociala orättvisor växer, samtidigt som man bedriver ekonomisk propaganda för att få det att se annorlunda ut.

Få akademiker inom landet vågar tala så frispråkigt som Lang, sade Chen. Han tror att det beror på att Lang har sin professur i Hongkong. 

Översatt från engelska