Kinesiska regimen hämnas genom spionanklagelse mot kanadensare
Kinesiska paramilitärer marscherar i Peking. Kinas senaste spionanklagelser mot en kanadensisk medborgare påminner om tidigare "hämndaktioner" från regimen, menar Epoch Times kinaexpert Joshua Philipp. (Foto: Mark Ralston/AFP/Getty Images)


Den kinesiska regimen anklagar kanadensaren Kevin Garratt för spioneri och stöld av statshemligheter. Enligt statliga kinesiska nyhetsbyrån Xinhua kommer Garratt att ställas inför rätta i Dadong i nordöstra Kina.

Det tycks som om den kinesiska regimen använder fallet för att lätta på det internationella tycket angående sina egna spionerier.

När Kevin Garratt och hans fru Julie – som släpptes mot borgen i fjol – greps i Dadong i augusti 2014 rapporterade många medier att det var en spionrelaterad hämndaktion från Kinas sida.

Bara en vecka innan Garratt och hans fru greps fördömde nämligen Kanadas dåvarande premiärminister Stephen Harper den kinesiska regimen för att ha stöttat cyberspioner som hackat sig in på den kanadensiska regeringens datorer och stulit information.

Skickar ett budskap

”Kinesiska myndigheter kanske vill skicka ett budskap till Ottawa”, skrev Vice News vid den tiden, och noterade att det var både första gången som Kanada hade anklagat den kinesiska regimen för cyberspionage och första gången som den kinesiska regimen hade anklagat en kanadensisk medborgare för att stjäla statshemligheter.

Bara en dag innan Garratt åtalades kom ett spionfall med en kinesisk medborgare upp i amerikanska medier, vilket kan vara relaterat till själva tajmingen av åtalet.

Mo Hailong erkände sig skyldig i en domstol i delstaten Iowa till en långsiktig konspiration för att stjäla affärshemligheter från storföretagen DuPont, Pioneer och Monsanto.

Fallet med Mo Hailong är viktigt. Det finns gott om historier om kinesiskt spioneri, men det är ovanligt att kinesiska medborgare erkänner sig skyldiga i amerikansk domstol för att ha stulit affärshemligheter.

En historia av motanklagelser

Kinesiska myndigheter har en historia av att använda spionanklagelser som ett politiskt redskap.

I september och oktober 2015 grep kinesiska myndigheter fyra japaner. Japan tillbakavisade anklagelserna om spioneri, och påpekade att en av japanerna bara hade tagit bilder på kinesiska militärflygplan och flygplatser.

Det spekulerades vid den tiden att den kinesiska regimen hade genomfört gripandena som en hämnd efter att Japan anklagat Kina för att ha spioner i Tokyo.

Det har också funnits liknande fall där man ”gett igen” i olika militära och ekonomiska frågor. I augusti 2014 förklarade den kinesiska regimen Australien som ett militärt hot mot Kinas nationella säkerhet efter att Australien slutit en 25-årig militärpakt med USA.

Efter att amerikanska federala polisen FBI och justitiedepartementet åtalade fem kinesiska officerare för cyberspionage i maj 2014 svarade den kinesiska regimen med att anklaga amerikanska teknologiföretag – bland annat Mircosoft och IBM – för spioneri.

I det här senaste fallet är det troligt att den kinesiska regimen använder Garratt för att ta udden av den negativa rapporteringen kring det egna spionaget genom att (som man så ofta gör) ursäkta sig med att Kina minsann också utsätts för spionage.

Medan Mo Hailong riskerar som mest fem års fängelse, riskerar dock Garratt dödsstraff.

Åsikter som uttrycks i artikeln är författarens egna och återspeglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.