Kina utkämpar ett krig utan eldgivning
Det kinesiska kommunistpartiet har utvecklat strategier inom cyberkrigföring sedan slutet av 1990-talet. Aktörer i Kina, uppbackade av staten, använder regelbundet cyberspionage mot västerländska regeringar och företag. (Foto: Med tillstånd från U.S. Department of Defence)


Medan experter i USA fortfarande debatterar om cyberkrigföring ska ses som ett stort hot, använder det kinesiska kommunistpartiet (KKP) cyberkrigföring som en grundläggande del i dess militärstrategi, för att vinna ett krig mot en fiende som är militärt överlägset.

Epoch Times har intervjuat tidigare militär- och underrättelseofficerare som följt Kinas strategier inom cyberkrigföring och andra teknologiska metoder under olika utvecklingsstadier. Många av deras observationer, som presenterats i försvarsdepartementets hotanalyser, överensstämmer med kommunistpartiets egna militära dokument.

En strid i snötäckta Amurdalen 1969 sådde split mellan Sovjetunionen och det kinesiska kommunistpartiet. När röken hade skingrats ledde detta till ett dödläge som blev för de kinesiska ledarskapet en läxa som skulle följa dess militärstrategi fram till i dag.

– Ryssland kunde inte vinna för de hade inte tillräckligt med soldater, och Kina kunde inte vinna för de hade inte teknologin. Så det var huvudsakligen ett dödläge, sade Terry Minarcin, före detta kryptolog i flygvapnet inom National Security Agency (NSA), i en telefonintervju.

-Kina lärde sig mycket från den konflikten, sade Minarcin.

Minarcin tränades till kinesisk lingvist i flygvapnet och hade hand om kommunistisk kommunikation i nästan 21 år. Han gick i pension 1987, precis innan Sovjetunionens fall och har sedan dess följ utvecklingen.

Efter slaget i Amurdalen tog kommunistpartiets militärutveckling en annan väg än Sovjets och västvärldens i allmänhet.

Väst fokuserade på att använda teknologi för att effektivisera stridshandlingarna. Men kommunistpartiet lärde sig att använda teknologi för att föra krig utan stridshandling. När läxan från Amurdalen sjunkit in hade partiet antagit en ny form av krigsföring.

Själva begreppet krigsföring missförstås ofta som förstörelse av militära mål. Därför händer det ofta att kinesiska cyberattacker och cyberspionage mot företag och regeringar avfärdas.

– När John Arquilla myntade begreppet cyberkrig 1993, syftade han vanligen på nationalstaters militära aktörer. Dessvärre är detta inte fallet på 2000-talet, sade John Bumgarner, chefsteknolog för U.S. Cyber Consequences Unit, ett oberoende forskningsinstitut som studerar cyberkonflikter.

Definitionen av cyberkrig är förlegad. När således en konflikt uppstår i cyberrymden misstolkas ofta begreppet militära mål.

– I vapenindustrins era bombade allierade styrkor huvudsakligen militära och militärindustriella mål. Men i cyberförsvarets era inkluderas mål där civila sköter viktiga infrastruktrurer som krigsväsendet är beroende av, sade Bumgarner.

Britterna hade till och med en ekonomisk krigföringsenhet under andra världskriget. De är förevigade på ett fotografi som finns på Churchill War Rooms-museum i London, enligt Bumgarner.

En strategi, att använda sig av cyberattacker och andra medel för att förstöra USA:s ekonomi, drogs upp i ”Unrestricted Warfare” (Obegränsad krigföring) av två kinesiska militäröverstar 1999.

Dokumentet ”är verkligen en långsiktig strategi i hur man undergräver motståndarens vilja att kriga med andra medel än väpnad konflikt. Av dokumentet framgår att ett av de primära sätten är att attackera ekonomin. Sådana attacker kan ta årtionden innan man förstår dess fulla vidd”, sade Bumgarner.

– Ekonomisk krigföring är verkligen en stor fråga. Att bryta ned segment av en annan nations ekonomiska stabilitet kan lätt åstadkommas genom att stjäla patentuppgifter av en komponent och använda informationen till din fördel för att tillverka komponenten utan att dra på sig komponentens alla forsknings- och utvecklingskostnader och sedan sälja den på världsmarknaden för en spottstyver av kostnaden. Genom att ständigt upprepa denna cykel blir målnationen beroende av dig av många orsaker. Till slut har du lagt beslag på nycklarna till det andra landets finansiella skattkista.

Han tog upp en händelse där kineser stal möbelritningar och många undrar nog varför en regering bryr sig om detta.

– Det utländska företaget som kom över ritningen, kan producera möblerna billigare än företaget i USA. Företaget tvingas därför lägga ner verksamheten, vilket innebär att kunderna måste köpa möblerna uteslutande från det kinesiska företaget, sade Bumgarner.

– Det är på grund av att de kan producera möblerna billigare och på så sätt tvingar de bort konkurrenterna, vilket innebär att alla måste köpa dessa möbler från Kina, sade Bumgarner.

Så fort Kina har besegrat möbelindustrisektorn, har konkurrenterna förlorat en viktig ekonomisk strid, men de har kanske inte insett att denna strid ingår i en långsiktig strategi.

Det finns en mängd individuella aktörer och små organisationer som attackerar via internet. Många av dem är obetydliga – den iranska cyberarmén gör webbsidor oläsliga, cyberkriminella gör sabotageprogram och enskilda personer hackar in sig på webbsidor.

Ett dödläge ledde till att de kinesiska ledarskapaet lärde sig en läxa som deras militära strategi bygger på än i dag.

Attacker från Kina är emellertid annorlunda. De är mycket väl organiserade, styrda attacker som överträffar alla andra aktörers attacker.

En artikel i Federal Computer Weekly från 2007 citerar en marinofficer som säger att kinesiska hackare är det ”övervägande hotet” som ”hela tiden utkämpar krig mot Försvarsdepartementets nätverk”.

Drew Bergquist, en före detta underrättelseofficer i USA och författare till ”The Maverick Experiment”, berättar för Epoch Times att underrättelsetjänsten är väl medvetna om detta problem.

– De har varit ett hot ett tag. Det är några som vi verkligen har varit tvungna att ha under uppsikt, och de är inblandade i alla storstäder runt om i världen. De har en stark närvaro med sina underrättelseofficerare i städer som Kabul i Afghanistan såväl som här i USA – överallt. Huruvida det är ett stort land eller ett U-land, så försöker de sticka sina klor i det, sade Bergquist i telefonintervju.

Trots att KKP har ”andra metoder”, säger han att cyberattacker är det man fokuserar mest på.

– När jag tänker på dem, så tänker jag på kampen som pågår under ytan – det handlar mer om en infrastrukturkamp. Det är ‘hur attackerar vi deras datanätverk, hur attackerar vid deras ekonomi, och hur går vi tillväga med detta med olika medel’ – inga strider och konflikter, sade han.

Från konflikten med Sovjetunionen i slutet av 1960-talet lärde sig kommunistpartiet att när man kämpar mot en stormakt är den raka vägen inte alltid den bästa.

Från och med slutet av 1990-talet har det funnits en mängd teorier om asymmetrisk krigföring i kinesisk strategidoktrin, där man använder åtskilliga icke-militära personer som attackerar för att nå sitt militära mål, som att slå ut en fiendes kommunikationer eller den finansiella infrastrukturen.

Cyberkrigföring är ett centralt element i kommunistpartiets assymetriska krigsstrategi. Mycket i teorin om modern krigföring som kinesiska militära strateger lade fram för ett årtionde sedan, kan nu ses spelas upp framför våra ögon, och cyberkrigföring är nyckeln.

PLA Academy of Military Sciency Text, Science of Military Strategy konstaterar: ”Krig är inte endast en militär kamp, utan också en omfattande strid inom politik, ekonomi, diplomati och lag.”

En hemligstämplad rapport från utrikesdepartementet, som WikiLeaks läckt ut, avslöjar att den kinesiska regimens militär oavbrutet har attackerat amerikanska företag och regeringsnätverk sedan 2002, och att attackernas intensitet ökar.

Den senaste, som fått namnet, Night Dragon, använde olika sårbarheter för att rikta och skörda ”känslig information rörande konkurrenter och projektfinansierad information vad gäller olje- och gasfältsanbud och verksamheter”, enligt McAfee, ett mjukvaruföretag som undersökt verksamheten.

Night Dragon är ytterligare en av Kinas cyberattacker, som innefattar Operation Aurora, då Google var måltavla i december 2010, och GhostNet-attackerna mot Dalai Lama, västerländska tjänstemän och företag, vilket avslöjades 29 mars 2009.

Cyberkrigföring är en del av en större orörlig, assymetrisk krigföringsstrategi som kommunistpartiet använder sig av mot USA, enligt den offentliggjorda ”Department of Defence 2008 China Military Power”-rapporten.

I denna ingår viktig teoretisk utveckling som begreppet ”Tre krigföringsmetoder”, som godkänts av Centralkommittén och Centrala militärkommissonen 2003.

De ”tre krigföringsmetoderna” innefattar användandet av ”psykologisk krigföring”, det vill säga propaganda, bedrägeri, hot och tvång. ”Krigföring via medierna” innefattar kampanjer som ska påverka den allmänna opinionen och vinna populärt stöd hemma och internationellt, och ”Laglig krigföring”, där man använder internationella och inhemska rättsliga instrument för att hävda kinesiska nationella intressen.

Översatt från engelska