Kina i kris före globala finanskrisen
En investerare studerar aktieindex den 31 oktober i Chanchun i Jilinprovinsen i Kina. En kinesisk ekonom bosatt i New York menar att Kina redan befann sig i djup ekonomisk kris innan den globala finanskrisen. (Foto: China Photos/Getty Images)


En kinesisk ekonom bosatt i New York menar att Kina befann sig i djup ekonomisk kris redan före den globala finanskrisen.

Qinglian He talade härom veckan vid ett forum som anordnats av lokala kineser i Flushing-området i New York. Forumet handlade om frågor som är av betydelse för det kinesiska samhället. Det var det åttonde seminariet i forumet, ”Den globala finansiella krisen och Kinas politiska och ekonomiska utveckling”. Detta är del två av ett referat från det föredraget. Läs del ett här.

Utvecklar fastigheter genom att plundra vanliga medborgare

Från och med slutet av 1990-talet har välfärden i Kina i huvudsak kommit från fyra stora industrier: fastigheter, börsen samt finansmarknaden och företag baserade på naturresurser.

För att komma åt mark för fastighetsutveckling har den kinesiska kommunistregimen tvingat många stadsbor att flytta från sina hem och bönder att ge upp sin åkermark.

Sedan mitten av 1990-talet har 3,7 miljoner familjer i stadsområden förlorat sina hem och 80 miljoner bönder har blivit av med sin jordbruksmark. Dessa människor har fått ingen eller bara liten kompensation av de provinsiella myndigheterna och har blivit offer för fastighetsutvecklingen. De utgör den huvudgrupp som borde göra revolt mot systemet. Myndigheterna har gjort enorma vinster på att sälja marken till fastighetsbolag till mycket höga priser. I genomsnitt kommer ca 60 procent av de lokala myndigheternas inkomster från handeln med mark.

Stödjer den centrala regeringen genom att offra miljön

En annan stor inkomstkälla är de resursbaserade företagen.

Mer än häften av Kinas 100 största företag är involverade i oljeindustrin som är ökänd för sitt bidrag till miljöförsämringarna. Kinesiska företag väljer ofta att lokalisera sig nära floder för att enkelt kunna släppa ut föroreningar i de omgivande sjöarna och floderna.

Kinas vattenvägar är nu nära ett sammanbrott, sade Qinglian He.

Lokalbefolkningen påverkas mest av nedsmutsningen, men eftersom dessa företag är stora skattebetalare och finansiella stöttepelare i den kinesiska kommunistregimen görs väldigt lite för att komma till rätta med föroreningarna. Omkring 50 procent av KKP:s inkomster kommer från 60 av de största företagen, på miljöns och folkets bekostnad.

Aktiebubbla

Den tredje källan är aktiemarknaden. Qinglian He sade att hela världen borde vara medveten om att bubblan på Kinas börs är enorm.

Enligt en gemensam undersökning av CCTV (den största statliga TV-stationen) och flera dagstidningar har mer än 97 procent av de investerare som gick in på marknaden efter 1 januari förlorat mer än halva sin investering. Mindre än en procent av investerarna har lyckats göra vinst. Börsen ser ut att bli ett svart hål som suger ut pengar från investerarna.

Kan en despotisk regim klara sig?

Sista delen handlar om den finansiella situationen. Den här delen är relativt komplicerad och Qinglian He pratade bara kortfattat om den. De kinesiska bankernas skulder är enorma och uppgår till 900 miljarder dollar enligt Ernst & Young.

Peking skulle inte erkänna det, men de har misslyckats med att få in dessa illa skuldsatta banker på Wall Street efter åratal av ansträngningar eftersom de inte uppfyller de strikta reglerna på den amerikanska börsen.

Bankerna noterades till slut på A-börsen i Hongkong och i Kina. Det totala börsvärdet för de åtta stora kinesiska bankerna står för mer än 50 procent av det totala börsvärdet i Kina. Innan bankerna noterades var andelen så kallade non-performing loans [lån på vilka man inte betalar vare sig ränta eller amorteringar och som troligen aldrig kommer att betalas av, övers.anm.] 19 procent enligt officiell kinesiska statistik. Inom ett år efter noteringen hade andelen fallit till omkring åtta procent. Bankerna hade inte förbättrat sin styrning utan andelen hade fallit så mycket helt enkelt genom börsintroduceringen.

Under den aktuella finanskrisen har kritiker till statliga räddningsinsatser publicerat en sarkastisk artikel där man menar att med tanke på KKP:s stora erfarenhet av att vända stora skulder till tillgångar, och med hänsyn till den amerikanska regeringens beslut om räddningsinsatser, så skulle det vara lättare att sälja amerikanska banker till Kina och låta dem styra bankerna.

Förvrängd ekonomisk modell

Om ett lands tillväxt är helt beroende av fastigheter, börsen, finansmarknaden och företag baserade på naturresurser, så är dess ekonomi förvrängd. 60 procent av Kinas rikaste människor är fastighetsutvecklare och detta fenomen avviker drastiskt från normen i världen.

Det är i dessa fyra industrier pengarna i Kina finns koncentrerande. Det är också där många sociala konflikter uppstår, sade Qinglian He. Kinas industriella och sociala politik bestämde dess ekonomiska tillväxtmodell, som i sin tur formade Kinas modell för sociala konflikter och motstånd.

Social instabilitet är oundviklig

Varje år uppstår det tiotusentals storskaliga sociala konflikter i Kina. Dessa händelser där folket visar motstånd har fyra huvudsakliga orsaker; för det första bönderna som har fått sitt land beslagtaget; för det andra stadsbor som tvingats bort från sina hem; för det tredje människor på landsbygden som protesterar mot lokala föroreningar; för det fjärde andra händelser som ger utlopp för allmänhetens ilska till följd av förlust av mark, offentlig korruption eller orättvis behandling.

Händelsen med Weng An för en tid sedan är ett exempel. Denna flickas död orsakade en omfattande protest mot regeringen och regeringsbyggnader och fordon brändes av arga medborgare. Sådana händelser dyker upp plötsligt och involverar fler deltagare än regimen kan hantera. De här protesterna har blivit mer och mer frekventa de senaste två åren.

KKP lägger över ansvaret för sin egen ekonomiska kris på USA. Qinglian He anser istället att förändringarna i KKP:s interna ekonomiska och sociala struktur är orsaken till krisen.

Så trots att KKP har lyckats skjuta undan sitt ansvar, om man inte agerar och löser den grundläggande orsaken till problem kommer Kina hamna i mycket större problem än krisen i USA. I USA är den finansiella krisen inte orsakad av sociala konflikter. I Kina kan däremot triviala ekonomiska frågor orsaka sociala uppror som endast kan lösas med politiska medel. Detta är typiskt för en despotisk regim som i Kina, menar Qinglian He.

Översatt från: http://en.epochtimes.com/n2/opinion/china-economic-crisis-6543.html